-En färsk europeisk studie är än mer negativ, den visar att antalet dagfjärilar minskat med 70 procent sedan 1990-talet, säger Hans Karlsson, ordförande i Sveriges entomologiska förening.
Fjärilarna har varit de stora förlorarna vid jordbrukets omdaning.
-Så sent som på 1960-talet slogs inte höet förrän efter midsommar när gräs och örter hade blommat. I dag slås den första vallen ofta redan i maj långt innan den första blomknoppen visat sig. Fjärilen behöver blommornas nektar för att kunna leva, säger Hans Karlsson.
Olönsamma jordbruk förbuskas. Även det har drabbat fjärilarna.
-Högt gräs och buskar gör att solens strålar inte når ner till marken och då får fjärilarnas larver svårare att utvecklas.
Att brännässlor och tistlar brett ut sig har faktiskt gynnat vissa fjärilsarter.
-En för Sverige ny art, kartfjärilen, har under de senare år fått en allt större utbredning och den har brännässla som sin värdväxt, säger Hans Karlsson.
Vill man se fladdrande fjärilar ska man gå utefter dikesrenarna. Där finns den bästa livsmiljön för dagfjärilar med blommande gräs och örter som serverar nektar.
TT