Allt fler överlever cancer. För vissa diagnoser har chanserna att fortfarande vara vid liv tio år efter diagnosen ökat dramatiskt. På bilden en strålkanon på Radiumhemmet på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Foto: Dan Hansson/TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Allt fler överlever sin cancer

Publicerad

En cancersjukdom behöver inte längre vara en dödsdom. Överlevnaden ökar. För vissa diagnoser, som lungcancer, har den till och med ökat drastiskt.

Allt fler svenskar drabbas av cancer. År 2016 ställdes cirka 64 000 cancerdiagnoser hos drygt 60 000 personer. Det är 6 000 fler fall än för fem år sedan.

Den främsta förklaringen till detta är att andelen gamla i befolkningen ökat och att risken att drabbas ökar med stigande ålder. Minst var tredje person kan räkna med att få en cancerdiagnos under sin livstid, visar beräkningar.

Å andra sidan har chansen att överleva sin cancer ökat stadigt. För vissa cancersjukdomar har överlevnaden till och med ökat dramatiskt. Det visar ännu opublicerad statistik ur skriften Cancer i siffror 2018, den första sammanställningen på fem år, från Cancerfonden och Socialstyrelsen.

Närmare 70 procent av alla som får en cancerdiagnos i dag överlever, definierat som att de fortfarande är vid liv tio år efter diagnostillfället. För tio år sedan var överlevnaden bara 59 procent för män och 62 procent för kvinnor. Och för 30 år sedan var motsvarande siffror bara 39 respektive 49 procent.

Ett samlingsnamn

– Det är en fantastisk utveckling, även om vi som arbetar med detta naturligtvis önskar stora, snabba, genombrott. Men så är det oftast inte. I stället är det de små stegens framgångar vi ser, säger Jan Zedenius, professor och medicinskt sakkunnig på Cancerfonden.

Cancer är dock bara ett samlingsnamn för en rad olika typer av sjukdomar, alla med olika typer av behandlingar och prognoser. Men även bland vissa diagnoser med sämre prognos har det skett en utveckling. Lungcancer är den cancerform som flest patienter dör av. Och för kvinnor har den beräknade relativa tioårsöverlevnaden i denna sjukdom ökat från 11 till 17 procent de senaste tio åren. För män är överlevnaden sämre, knappt 11 procent, men den är ändå bättre än för tio år sedan.

Ett annat område där överlevnaden ökat dramatiskt är cancer i blodet, något som drabbar cirka 4 500 svenskar per år. I gruppen lymfom har överlevnaden de senaste tio åren ökat från 50 procent för båda könen till 61 procent för män och 65 procent för kvinnor.

Ser horisonten

Vad beror dessa framsteg på?

– Det är tack vare forskningen som gett oss nya behandlingar och nya diagnostiska metoder. Dessutom börjar behandlingen nu bli alltmer individuell och skräddarsydd, säger Jan Zedenius.

Hur kommer det sig att kvinnor och män har olika överlevnad för samma typ av cancer?

– Ibland vet vi inte, men för lungcancer har det att göra med att det kommit en bra behandling för en viss typ som fler kvinnor än män drabbas av.

Kommer överlevnaden fortsätta att förbättras?

– Det är jag helt övertygad om. Vi ser nu horisonten där visionen att vi ska besegra cancer börjar bli synlig. Vi kommer aldrig att kunna utrota cancer, men vi kan se till att fler botas eller aldrig ens får cancer. Att färre insjuknar, att den upptäcks tidigare och att fler överlever. Men det kommer att kräva stora satsningar och gemensamma krafttag.

Fakta: Allt fler drabbas

Visa

Allt fler svenskar drabbas av cancer. De främsta förklaringarna till detta är att befolkningen blir allt äldre och att de diagnostiska metoderna blir bättre. Vi blir allt bättre på att upptäcka cancer allt tidigare.

Det finns dock cancerformer vars förekomst minskat och bland dessa märks bland andra livmoderhalscancer (tack vare screeningprogrammet) och magsäckscancer (tack vare förändrade kostvanor och minskat antal infektioner med magsårsbakterien Helikobacter pylori).

Bland de cancerformer som ökat mest under senare år finns elakartad hudcancer, malignt melanom, där intensivt solande är en bidragande orsak.

Källa: Cancerfonden.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer