Det är gjort på några sekunder. Med några knapptryck i appar som Facetune och Snapchat redigeras den nytagna selfien och akne försvinner, ögon förstoras och kindben blir mer markerade.
För inte så länge sedan var sådan retuschering främst förbehållet reklamindustrin. Nu är det tillgängligt för vem som helst. Retuscheringsapparna har slagit igenom stort de senaste åren.
Hamnar hos plastikkirurgen
I en studie som presenteras i den amerikanska forskningstidskriften JAMA uppgav 55 procent av amerikanska plastikkirurger i fjol att deras patienter önskade olika ingrepp med selfies som underlag, en ökning med 13 procent från föregående år. Det har blivit så vanligt att det till och med har fått ett namn: Snapchat dysmorphia
Och branschorganisationen för svenska plastikkirurger bekräftar att man ser trenden även i Sverige.
– Det eskalerar, det är inte en katastrof, men det ökar, säger Fredrik Gewalli, ordförande för Svensk förening för estetisk plastikkirurgi, SFEP.
Gewalli menar att Snapchat dysmorphia är något som främst drabbar unga påverkbara människor.
– Influencers har sådan makt att man blir häpen. Unga tar det influencers skriver bokstavligt och tar efter.
Som exempel tar Fredrik Gewalli en trend just nu att unga patienter vill släta ut en skuggning under ögat nära näsryggen som kallas tår-tråget.
– Det är ett helt normalt utseende, men de unga har lärt sig att det inte ska se ut så och vill ha fillers-behandlingar för att släta ut.
Risk att det triggar psykisk sjukdom
De amerikanska forskare som publicerade studien av Snapchat dysmorphia är bekymrade över att retuscheringen i appar kan påverka självförtroendet negativt och trigga den psykiska sjukdomen Body dysmorphic disorder, BDD.
”Det här är en alarmerande trend eftersom retuscherade selfies ger ett ouppnåeligt utseende och suddar ut linjen mellan verklighet och fantasi”, skriver forskarna i studien.
En person med BDD har en extrem fixering vid självupplevda defekter i utseendet.
I Sverige har Sabina Brohede, doktor i medicinsk psykologi vid Linköpings universitet, forskat om BDD och djupintervjuat drabbade personer. Hon betonar att det inte är helt klarlagt vad som utlöser sjukdomen mer än att de drabbade har en sårbarhet och en tendens till ångestsjukdom.
– Den som utvecklar BDD lägger mycket tid på tvångsbeteenden. Traditionellt kan det vara att stå framför en spegel i timmar. Där är retuschering av foton något den drabbade skulle kunna ägna mycket tid åt.
Missnöjda med skönhetsoperationer
Sabina Brohede konstaterar också att det är vanligare att BDD-patienter genomgår plastikkirurgiska ingrepp och att de oftare blir missnöjda med resultatet.
– Man har inte gått till botten med ångesten som orsakar sjukdomen. En kvinna som jag intervjuade hade opererat näsan sju eller åtta gånger. Hela hennes liv blev en jakt på att göra fler operationer och en jakt på nya plastikkirurger.