Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
– Jag tror att kommunerna har få alternativ, det är detta vi får leva med, säger Martin Bergström, docent socialt arbete Socialhögskolan Lund. Foto: Fredrik Weibull/SVTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Allt mer pengar till institutionsvård – trots varningarna: ”Kan ge fortsatt kriminalitet”

Uppdaterad
Publicerad

Kostnaderna för tvångsplacerade barn ökar, visar SVT:s granskning.

Nästan hälften av pengarna går till institutionsvård trots att forskning visar att det är riskfyllt.  

—  Vi vet att institutionsvård är den största riskfaktorn för exempelvis fortsatt kriminalitet, säger Martin Bergström, docent vid socialhögskolan Lunds Universitet.

De senaste tre åren har kostnaderna för placerade barn bara ökat, under 2018 och 2019 med 6 procent, och landade på nästan 17 miljarder.  

Kostnaderna ökade även 2020, men bara med 2 procent, visar SVTs kartläggning. Anledningen är att kommunerna fick rabatter på grund av den rådande pandemin. Men om placeringarna har önskad effekt är ifrågasatt. 

— Jag tvivlar på att den ökade kostnaden också innebär att man faktiskt får ett bättre innehåll i vården, säger Martin Bergström. 

Mer än hälften till institutionsvård

För att ta reda på hur mycket som läggs på den statliga tvångsvården på Sis-hem bad vi kommunerna specificera kostnaderna för de placerade barnen.

Det mesta, 55 procent, gick till familjehemsvård medan resterande kostnader gick till institutionsvård i någon form, alltså HVB-hem, Sis-hem och stödboenden. Totalt gick 10 procent till tvångsvård på låsta Sis-hem, i de 135 kommuner som delar upp kostnaderna.

Det är stor skillnad på hur kommunerna väljer att spendera sina pengar för placerade barn. Vissa kommuner lägger majoriteten av pengar på institutionsvård och andra kommuner familjehem. Ovan ett urval av enkätsvaren.

Riskfylld vård

Inom forskningen är man överens om att gruppboende inom institutionsvård är riskfylld.  

— Vi vet att detta har en negativ effekt. Den största riskfaktorn för fortsatt kriminaliteten är just gruppbehandling, säger Martin Bergström. 

SVT har granskat placeringarna för Tea, 16 år, som vuxit upp på olika institutioner. Hennes hemkommun Säter har dubblat sina kostnader för placeringar sedan 2015 och Sis står för en allt större del. 2020 går var femte krona som läggs på placeringar till Sis. Här svarar kommunen på frågor.

”När man bor på Sis är det ofta äldre som varit med mer om kriminalitet och droger och de yngre barnen tar efter de äldre. Sen är man fast. Det är som att drogerna satt handbojor på dig. Man försöker gå men de följer bara med.” Téa, 16. Foto: Rebecka Haglund / SVT

”Brist på alternativ”

Skillnaderna i var de unga placeras är stor mellan kommunerna, några har satsat mycket på familjehem och några mest på institutionsvård. Flera socialchefer menar att det beror på bristen på alternativ.

I Nyköping går över hälften av kostnaderna till institutionsvård, något som Gabriel Billing, enhetschef för socialtjänsten, ser risker med.

— Ja, barnen kommer i ett sammanhang med nya bekantskaper som blir en riskmiljö. Familjehem är bättre för en bra utgång, men är svåra att få tag på.

— Vi prioriterar familjehem för de mindre barnen, snarare än för ungdomar som kan ha problem med missbruk eller kriminalitet. Där kan det vara bättre med ungdomshem som har den kompetensen, säger Ulla Salmela Trosell, avdelningschef i Linköping.

Men det är ett feltänk menar forskaren Martin Bergström. Han pekar på att en metod med så kallat behandlingsfamilj har visat sig mer effektiva enligt en studie som SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, har gjort. Det innebär att utbildade familjehemsföräldrar tillsammans med ett team bedriver behandling, men endast 30-40 ungdomar per år får denna insats.

Vi skickade ut en begäran till landets alla 290 kommuner och bad att få ta del av deras kostnader för placeringar av barn och unga under åren 2015-2020, liksom vilka externa leverantörer som de har anlitat de senaste tre åren.

Vi har fått svar från 236 kommuner, även om alla inte lyckats besvara alla delar i vår begäran. Exempelvis finns de 77 kommuner som enbart kunnat rapportera siffror inklusive ensamkommande unga. De är ej med i sammanställningen av hur kostnaderna fördelas, eftersom det kraftigt skulle påverka hur stor andel av kostnaderna för placeringar som går till HVB-placeringar.

Flera kommuner har inte kunnat dela upp institutionsvården på Sis-hem och övriga HVB-hem och andra har inte kunnat leverera kostnader för direktarvoderade familjehem vilket har gjort att vi inte kan beräkna totala kostnader för placeringar. De är inte heller med i grafiken ovan.  

De kommuner som vi kan följa över tid, uppdelat på olika placeringar är 145 för familjehem inklusive jourhem och institutionsvård (både Sis- och annan HVB-placering) och 130 kommuner om man vill kunna skilja ut Sis-placeringarna. 

Beslut om att placera ett barn eller ungdom fattas av socialnämnden. Det är socialtjänsten som har ansvaret för barnet under placeringen. Det rör sig om 30 000 barn varje år. Detta är de placeringsformer som finns:

Jourhem - tar med kort varsel emot barn som behöver omedelbart skydd eller stöd för en kortare tid. 

Familjehem – tar emot barn och unga som av olika anledningar behöver bo i ett annat hem. Det kan vara ett hem i barnets nätverk eller någon som barnet inte känner. Ett barn kan bo i ett familjehem i cirka sex månader upp till under hela sin uppväxt. Familjehem kan också vara så kallade ”förstärkt familjehem” med en förälder som är anställd för att finnas där för barnet eller ett sk. ”behandlingsfamilj”.

HVB-hem- Hem för vård eller boende, är ett boende där barn och unga kan få vård eller behandling. Boendena skiljer sig åt och är ofta inriktade på olika åldersgrupper eller behov. Till skillnad från familjehem är detta ett yrkesmässigt drivet hem. En privat aktör måsta ha tillstånd från IVO för att få bedriva HVB.

SiS-hem – statliga ungdomshem som bedriver ”individuellt anpassad tvångsvård”.  Det rör sig om 1100 barn per år. På SiS-hem har personalen under vissa förutsättningar rätt att använda tvångsåtgärder. Alla SiS-hem drivs av staten genom Statens Institutionsstyrelse. Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15 till 17 år kan bli dömda av domstol till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. Men de är i minoritet. Framför allt tar SiS emot barn som inte har ett brottsligt förflutet men som är våldsamma, självdestruktiva och har psykosociala problem, inte sällan i kombination med drogmissbruk. SiS kan inte tacka nej till att placera ett barn som socialtjänsten valt att placera.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SVT granskar SiS-hem

Mer i ämnet