De senaste tre åren har kostnaderna för placerade barn bara ökat, under 2018 och 2019 med 6 procent, och landade på nästan 17 miljarder.
Kostnaderna ökade även 2020, men bara med 2 procent, visar SVTs kartläggning. Anledningen är att kommunerna fick rabatter på grund av den rådande pandemin. Men om placeringarna har önskad effekt är ifrågasatt.
— Jag tvivlar på att den ökade kostnaden också innebär att man faktiskt får ett bättre innehåll i vården, säger Martin Bergström.
Mer än hälften till institutionsvård
För att ta reda på hur mycket som läggs på den statliga tvångsvården på Sis-hem bad vi kommunerna specificera kostnaderna för de placerade barnen.
Det mesta, 55 procent, gick till familjehemsvård medan resterande kostnader gick till institutionsvård i någon form, alltså HVB-hem, Sis-hem och stödboenden. Totalt gick 10 procent till tvångsvård på låsta Sis-hem, i de 135 kommuner som delar upp kostnaderna.
Riskfylld vård
Inom forskningen är man överens om att gruppboende inom institutionsvård är riskfylld.
— Vi vet att detta har en negativ effekt. Den största riskfaktorn för fortsatt kriminaliteten är just gruppbehandling, säger Martin Bergström.
SVT har granskat placeringarna för Tea, 16 år, som vuxit upp på olika institutioner. Hennes hemkommun Säter har dubblat sina kostnader för placeringar sedan 2015 och Sis står för en allt större del. 2020 går var femte krona som läggs på placeringar till Sis. Här svarar kommunen på frågor.
”Brist på alternativ”
Skillnaderna i var de unga placeras är stor mellan kommunerna, några har satsat mycket på familjehem och några mest på institutionsvård. Flera socialchefer menar att det beror på bristen på alternativ.
I Nyköping går över hälften av kostnaderna till institutionsvård, något som Gabriel Billing, enhetschef för socialtjänsten, ser risker med.
— Ja, barnen kommer i ett sammanhang med nya bekantskaper som blir en riskmiljö. Familjehem är bättre för en bra utgång, men är svåra att få tag på.
— Vi prioriterar familjehem för de mindre barnen, snarare än för ungdomar som kan ha problem med missbruk eller kriminalitet. Där kan det vara bättre med ungdomshem som har den kompetensen, säger Ulla Salmela Trosell, avdelningschef i Linköping.
Men det är ett feltänk menar forskaren Martin Bergström. Han pekar på att en metod med så kallat behandlingsfamilj har visat sig mer effektiva enligt en studie som SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, har gjort. Det innebär att utbildade familjehemsföräldrar tillsammans med ett team bedriver behandling, men endast 30-40 ungdomar per år får denna insats.