Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
SVT granskar tvångsplaceringar av barn – finns inte resurser att hjälpa barn med psykiatriska diagnoser. Foto: SVT

Därför är över tusen barn inlåsta i Sverige

Uppdaterad
Publicerad

Sverige låser in över tusen barn om året i den mest stängda vårdformen, Statens ungdomshem Sis. En tredjedel av dem är flickor och de flesta av dem har ingen kriminell bakgrund utan problem med missbruk, självskadebeteende eller är utåtagerande. Barnen själva, forskare och till och med cheferna på Sis säger att det här inte är den bästa behandlingen för dem. Varför blir det ändå så här?

SVT Nyheter har granskat inlåsningarna, främst av flickor med diagnoser eller självskadebeteende.

Det här är delarna i vår granskning:

Téas berättelse

Téa, 16 år, har varit tvångsplacerad sedan hon var 11. Först i familjehem, sedan på olika HVB-hem och sedan hon var 13 år på olika Sis-institutioner, statliga ungdomsvårdshem. Hon vill berätta om hur det är att växa upp så, och vad hon har lärt sig under sin uppväxt som inlåst. Här kan du läsa en längre special om hur Teá slussats runt i systemet och reportaget ”Livet som inlåst” kan du se på SVT Play.

De ökande kostnaderna

Vi har kontaktat samtliga kommuners socialtjänster och begärt in siffror och underlag för hur de satsar pengarna på placerade barn. Det visade sig att kostnaderna ökar och att nästan hälften av pengarna, 45% satsas på instiutionsvård. Var tionde krona läggs på att låsa in barn på de mest stängda hemmen, statlig ungdomsvård, Sis.

De ansvariga

De är alla överens om att en del barn och unga inte borde vårdas på institutioner, utan inom psykiatrin. För att kunna hjälpa de som mår allra sämst och riskerar att skada sig själva eller andra, inleds i närtid ett pilotprojekt i ett antal regioner för att öka samarbetet mellan psykiatrin och statens ungdomsvård. Från Sis perspektiv är bilden att unga i en del fall också blir kvar där längre än nödvändigt, för att kommunerna saknar en plan för vad som ska hända efter utslussningen. Från kommunens perspektiv, Säter i det här fallet, uppges att man försöker begränsa tiden på en låst institution och att en placering på Sis är en åtgärd när “andra placeringsalternativ är uttömda”.

Fakta om de inlåsta barnen

Hör Lotta Sima, researcher på SVT berätta om fakta för att förstå hur de inlåsta barnen på Sis-hemmen mår. Nästan hälften, 46 procent, av flickorna känner att de sällan eller aldrig kan lita på personalen.
 

Sis-chef: ”vi kan inte ta hand om de med de svåraste diagnoserna”

Johan Feldtmann institutionschef på Sis Margretelund i Lidköping menar att ungdomarna inte får den vård som de borde ha rätt till. Sis-chefen berättar att hans personal alltför ofta tvingas vända vid dörren på BUP med självmordsbenägna barn och ungdomar, som de sedan måste vaka över dygnet runt.

Beslut om att placera ett barn eller ungdom fattas av socialnämnden. Det är socialtjänsten som har ansvaret för barnet under placeringen. Det rör sig om 30 000 barn varje år. Detta är de placeringsformer som finns:

Jourhem - tar med kort varsel emot barn som behöver omedelbart skydd eller stöd för en kortare tid. 

Familjehem – tar emot barn och unga som av olika anledningar behöver bo i ett annat hem. Det kan vara ett hem i barnets nätverk eller någon som barnet inte känner. Ett barn kan bo i ett familjehem i cirka sex månader upp till under hela sin uppväxt. Familjehem kan också vara så kallade ”förstärkt familjehem” med en förälder som är anställd för att finnas där för barnet eller ett sk. ”behandlingsfamilj”.

HVB-hem- Hem för vård eller boende, är ett boende där barn och unga kan få vård eller behandling. Boendena skiljer sig åt och är ofta inriktade på olika åldersgrupper eller behov. Till skillnad från familjehem är detta ett yrkesmässigt drivet hem. En privat aktör måsta ha tillstånd från IVO för att få bedriva HVB.

Sis-hem – statliga ungdomshem som bedriver ”individuellt anpassad tvångsvård”.  Det rör sig om 1100 barn per år. På Sis-hem har personalen under vissa förutsättningar rätt att använda tvångsåtgärder. Alla Sis-hem drivs av staten genom Statens Institutionsstyrelse. Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15 till 17 år kan bli dömda av domstol till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse.  Men de är i minoritet. Framför allt tar Sis emot barn som inte har ett brottsligt förflutet men som är våldsamma, självdestruktiva och har psykosociala problem, inte sällan i kombination med drogmissbruk. Sis kan inte tacka nej till att placera ett barn som socialtjänsten valt att placera.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SVT granskar SiS-hem

Mer i ämnet