Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
– Jag har själv tagit emot funktionsnedsatta barn som kommit handbojade av polis, säger SiS-chefen Johan Feldtmann. Foto: Rebecka Haglund/SVT

Unga med psykisk ohälsa på Sis får inte vården de behöver

Uppdaterad
Publicerad

Sju av tio som tvångsplaceras på statens Sis-hem har minst en diagnos. På Sis Margretelund i Lidköping hyrs en konsult inom barnneuropsykiatri in för att kunna hjälpa de intagna.

– Det är egentligen inte vårt uppdrag, men vi måste, säger Sis-chefen Johan Feldtmann.

Våren 2018 hade Johan Feldtmann en ung flicka på sitt ungdomshem Margretelund i Lidköping. Innan hon kom dit hade hon varit inskriven för psykiatrisk tvångsvård, men skrivits ut. På Sis hamnade hon i isoleringscellen 21 gånger under en kort period. Johan Feldtmann nämner fallet som ett exempel på när Sis, som inte har i uppdrag att bedriva psykiatrisk vård, ändå får ta hand vårdbehov som egentligen är utanför Sis kompetens. Han anmälde regionens barn- och ungdomspsykiatri, BUP, till tillsynsmyndigheten Inspektionen för vård och omsorg, men ser fortfarande hur barn i liknande tillstånd hamnar på Sis.  

Borde inte placeras på Sis

Varken Sis eller Socialstyrelsen har en samlad bild om hur många barn som egentligen borde få psykiatrisk tvångsvård istället för att placeras på Sis.  

– Här på Margretelund pratar vi om fem-sex personer om året i snitt, säger Johan Feldtmann och hävdar att det ser likadant ut på de andra 21 institutionerna.  

Han säger att det är ”väldigt allvarligt att de här ungdomarna inte får den vård som de borde ha rätt till”. Sis-chefen berättar att hans personal alltför ofta tvingas vända vid dörren på BUP med självmordsbenägna barn och ungdomar, som de sedan måste vaka över dygnet runt. 

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Sis-chefen: ”Ett misslyckande för samhället” Foto: Rebecka Haglund/SVT

– Jag uppfattar att barn- och ungdomspsykiatrin inte hjälper oss på det sätt som de borde, säger Johan Feldtmann och pekar bland annat på långa väntetider och bara 148 heldygnsplatser på regionernas BUP – alldeles för få enligt honom. 

Frågan om Sis-hemmens begränsade möjligheter att ge mer avancerad psykiatrisk vård, avhandlades nyligen i en debattartikel i Svenska Dagbladet av myndighetens generaldirektör. Att behovet finns har länge varit ett faktum och i år startar ett pilotprojekt i tre regioner med syftet att få en bättre samverkan mellan Sis och BUP.

Under tiden har Johan Feldtmann hyrt in en överläkare inom barnneuropsykiatri på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, för att möta behoven.  

– Vi känner oss nödgade att ha en egen konsultläkare här för att de här barnen ska kunna få sina psykiatriska vårdbehov tillgodosedda, säger Johan Feldtmann.  

Därför hoppas han på bättre samverkan mellan olika myndigheter, alternativt att Sis får ett uppdrag att även bedriva psykiatrisk vård.  

– Då kan vi bygga upp en organisation för att möta de här behoven, säger han. 

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Hälften av tjejerna på Sis-hemmen har ingen kriminell bakgrund och vår granskning visar att många barn som skickas dit inte borde vara där. Hör SVT:s researcher Lotta Sima berätta om hur flickorna mår inne på ungdomshemmen. Foto: Fanny Renman/SVT

Här kan du läsa en längre special om hur Teá, 16, slussats runt i systemet och reportaget ”Livet som inlåst” kan du se på SVT Play.

Beslut om att placera ett barn eller ungdom fattas av socialnämnden. Det är socialtjänsten som har ansvaret för barnet under placeringen. Det rör sig om 30 000 barn varje år. Detta är de placeringsformer som finns:

Jourhem - tar med kort varsel emot barn som behöver omedelbart skydd eller stöd för en kortare tid. 

Familjehem – tar emot barn och unga som av olika anledningar behöver bo i ett annat hem. Det kan vara ett hem i barnets nätverk eller någon som barnet inte känner. Ett barn kan bo i ett familjehem i cirka sex månader upp till under hela sin uppväxt. Familjehem kan också vara så kallade ”förstärkt familjehem” med en förälder som är anställd för att finnas där för barnet eller ett sk. ”behandlingsfamilj”.

HVB-hem- Hem för vård eller boende, är ett boende där barn och unga kan få vård eller behandling. Boendena skiljer sig åt och är ofta inriktade på olika åldersgrupper eller behov. Till skillnad från familjehem är detta ett yrkesmässigt drivet hem. En privat aktör måsta ha tillstånd från IVO för att få bedriva HVB.

Sis-hem – statliga ungdomshem som bedriver ”individuellt anpassad tvångsvård”.  Det rör sig om 1100 barn per år. På Sis-hem har personalen under vissa förutsättningar rätt att använda tvångsåtgärder. Alla Sis-hem drivs av staten genom Statens Institutionsstyrelse. Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15 till 17 år kan bli dömda av domstol till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse.  Men de är i minoritet. Framför allt tar Sis emot barn som inte har ett brottsligt förflutet men som är våldsamma, självdestruktiva och har psykosociala problem, inte sällan i kombination med drogmissbruk. Sis kan inte tacka nej till att placera ett barn som socialtjänsten valt att placera.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

SVT granskar SiS-hem

Mer i ämnet