Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Här testskjuts PAC-3-roboten. De första roboterna av samma typ levererades till Sverige i början av april. Foto: Lockheed MartinVisa alla (3)
Visa alla (3)

Amerikanska Patriot-robotar levererade till Sveriges nya luftvärn

Uppdaterad
Publicerad

De första robotarna till Sveriges nya luftvärnssystem 103 Patriot är levererade. Det är en av de största svenska vapenaffärerna i modern tid.

– Det stämmer att leveranserna är påbörjade av olika delar av Patriotsystemet, säger Joakim Lewin som är ansvarig för projektet vid Försvarets Materielverk (FMV).

Luftvärnsaffären med USA och två av världens största vapentillverkare Lockheed Martin och Raytheon är värd minst 10 miljarder svenska kronor i första fasen, enligt tidigare uppgifter från FMV.

De första robotarna av typen PAC-3 levererades i april 2021, enligt tillverkaren Lockheed Martin.

Robotarna ska skydda mot anfall med ballistiska robotar och kryssningsrobotar samt anfall med flygplan. Robotar är den mest kostsamma delen av affären.

– Vi kommer att få leveranser under 2021, 2022 och 2023, säger Joakim Lewin som är ansvarig för planeringen av framtida projekt på Försvarets Materielverk (FMV).

Överbefälhavare Micael Bydén när han besökte Säve flygplats där värdlandsstöd övades med amerikanska luftvärnsförband under försvarsövningen Aurora 2017. Foto: TT arkiv

Hemligt antal robotar

USA har gett option på att Sverige kan köpa sammanlagt 300 luftvärnsrobotar till ett maximalt värde av 3,2 miljarder dollar. Det motsvarade 28 miljarder svenska kronor i augusti 2018 då Sverige formellt beslutade att köpa Patriot.

Optionen innehåller även robotar av sorten GEM-3. De har kraftigare laddning och längre räckvidd. Den totala kostnaden avgörs av hur många robotar Sverige köper. Robotarna får svenska beteckningen 103A/B.

Kan du säga någonting om hur många robotar som kommer att levereras?

– Att vi köper robotarna är öppet, men antal är hemligt, säger Joakim Lewin vid FMV.

Amerikanska luftvärnet Patriot kostar minst 10 miljarder kronor. Foto: TT

Luftvärn från 1960-talet

Luftvärn 103 Patriot har ”medellång” räckvidd. Exakta räckvidder skyddas dock av sekretess, uppger FMV och tillverkaren.

Det luftvärn Sverige har sen tidigare utvecklades på 1960-talet och för den tidens möjliga hot.  Mycket har förändrats när det gäller en motståndares möjligheter att angripa från luften.

– Målet är att bägge luftvärnsbataljonerna ska vara utrustade 2025. Vi köper också luftvärnsensorer av Saab. Vi beställde dem i december, säger Joakim Lewin.

De första fordonen till Patriot luftvärnssystem är levererade, uppgav FMV förra veckan.

I båda luftvärnsbataljonerna kommer det att finnas två eldenheter. Varje eldenhet har en ledningsplats, en radar och tre lavetter.

Ryska robotar

De senaste åren har Ryssland moderniserat sina robotförband i Kaliningrad vid Östersjön. Även den ryska Östersjömarinen har moderniserat sina robotar. Robotarna Iskander ock Kalibr kan utrustas med konventionell stridsspets och kärnvapenstridsspets.

  • Ett luftvärn är defensivt och används mot en motståndare som angriper
  • För 25 år sedan var attackflyg tvunget att flyga nära sitt anfallsmål för att kunna avfyra sina vapen. Nu kan en angripare avfyra attackrobotar från långa avstånd som går med hög fart och precision mot sitt mål.
  • Bombflyg verkar från hög höjd och kryssningsrobotar kan avfyras på mycket långa avstånd och flyger ofta mot sina mål på låg höjd.
  • Taktiska ballistiska missiler skjuts på långa avstånd, upp till 500 kilometer och kommer mot målet i mycket hög fart och i det närmaste rakt uppifrån.

Källa: Försvarets Materielverk (FMV)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer