Amningsfrekvensen var som högst mellan åren 1995 och 2003, då drygt 83 procent av de fyra månader gamla barnen bröstmatades och drygt 72 procent vid sex månader. Därefter har andelen sjunkit.
Nu presenterar Socialstyrelsen ny statistik, för år 2014, som visar att amningen ligger kvar ungefär på samma nivåer som 2010. 2014 ammades 74 procent av de fyra månader gamla barnen helt eller delvis, vilket kan jämföras med 76 procent 2010. Amning vid nio och tolv månader har emellertid ökat något sedan 2010.
Samtidigt är det tydliga skillnader mellan olika landsdelar. Vid fyra månaders ålder ammades flest barn i Uppsala och Stockholms län. Lägst var andelen i Gävleborgs län med 66 procent.
Socioekonomiska faktorer
Skillnaderna mellan olika landsting och regioner kan eventuellt bero på sammansättningen av populationen, menar Karin Gottvall som är sakkunnig inom reproduktiv och perinatal hälsa på Socialstyrelsen.
– Vi har anledning att tro att socioekonomiska faktorer som ålder och utbildning spelar in och de varierar mellan olika regioner. Vi vet också genom uppgifter från Graviditetsregistret att kvinnor som röker och har övervikt och fetma ammar i mindre utsträckning, säger hon till SVT Nyheter.
Däremot har Socialstyrelsen ingen förklaring på varför minskningen har planat ut, eftersom myndigheten inte kan analysera bakomliggande faktorer med hjälp av amningsstatistiken.
– Nej, det har jag inte. Man kan inte säga att minskningen har stoppat upp, men kurvan har planat ut. Orsaken till det vet vi inte.
Flera hälsofördelar
Enligt Socialstyrelsen medför amning flera olika hälsofördelar. Det kan vara en skyddsfaktor för plötslig spädbarnsdöd samt för övervikt och diabetes senare i livet.
Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar enbart amning för barn upp till sex månader. Därefter rekommenderar WHO fortsatt amning med tilläggskost i två år eller längre. Sverige ställer sig bakom rekommendationen om helamning i sex månader och därefter amning med tilläggskost, så länge föräldrar och barn vill.
Olika rekommendationer
Livsmedelsverket, däremot, anser att barnet kan få smakprover (ej portioner) redan från fyra månaders ålder.
– Socialstyrelsen stödjer WHO:s råd som har ett globalt perspektiv. Där räknas även låginkomstländer in, där tillgången på rent vatten kanske inte alltid är en självklarhet, säger Karin Gottvall till TT.
Men i Sverige är ju förorenat vatten inget problem, eller?
– Vi ser ingen anledning att inte följa denna rekommendation, även om man inte kan säga att sex månaders helamning är bättre än fyra, säger hon till TT.
Men blir det inte lite konstigt när två olika myndigheter ger två olika sorters råd?
– Det finns ingen motsägelse i detta. Det är inte fel att helamma i sex månader, men det är inte heller fel att ge små smakprover efter fyra månader om barnet är intresserat. Efter sex månader, däremot, behöver barnet mer näring än vad bröstmjölken ger, säger hon till TT.