Den nuvarande regeringen tillkom för att förhindra politiskt inflytande av Sverigedemokraterna. För både Centerpartiet och Liberalerna blev det därför viktigt att också blockera Vänsterpartiet från inflytande.
Men parlamentarisk matematik går inte att förhandla bort. Regeringen med stöd av C och L är trots allt en minoritetsregering.
I lägen där Vänsterpartiet kan göra gemensam sak med inte bara Moderaterna och Kristdemokraterna utan också med Sverigedemokraterna är regeringen rökt.
Det har den politiska konflikten om Arbetsförmedlingen visat med all tydlighet.
Bitterheten inom V
Den oheliga allians som uppstod i riksdagen om Arbetsförmedlingen trodde regeringen inte var möjlig.
Men bitterheten inom Vänsterpartiet över att ha blivit utestängda från allt politiskt inflytande har lett till att partiet inte längre tvekar om att göra gemensam sak med Sverigedemokraterna. De senaste dagarnas hårda retorik från partiledaren Jonas Sjöstedt ska också ses som en markering inåt det egna partiet och ett försök att samla partiet mot en yttre fiende. Sjöstedt har ju kritiserats från och till för att vara alltför undfallande mot Socialdemokraterna.
Regeringen blev uppenbart helt ställd när konflikten kring Arbetsförmedlingen trappades upp. Visst, Socialdemokraterna hotade ett tag lite valhänt med möjligheten att utlysa nyval. Men den bluffen synades snabbt.
Att Stefan Löfven skulle utlysa nyval för att han inte får privatisera arbetsförmedlingen fullt ut faller förstås på sin egen orimlighet. Reformen är dessutom ganska teknisk i sin utformning och knappast en fråga att grunda ett extraval på.
Arbetsmarknadsministern sitter säkert
Nu backar regeringen både om tidplanen för reformen och drar dessutom tillbaka kravet på att den ska vila på lagen om valfrihet.
Är faran då över för regeringen? Ja, i alla fall för stunden. Däremot är det som inträffat en brutal påminnelse för statsminister Stefan Löfven att januariavtalet inte alls löste alla problem kring regeringsmakten.
Regeringen är en minoritetsregering och måste anpassa sig efter riksdagsmajoriteten. I budgetfrågor kommer regeringen med all sannolikhet att klara sig, men i övriga frågor löper den i teorin alltid risk att voteras ner i kammaren.
Det innebär att det kommer att krävas mer av politisk fingertoppskänslighet både av Löfven och hans statsråd när de framöver väljer att gå till riksdagen med olika politiska förslag.
Skakig och oviss mandatperiod
Turerna kring Arbetsförmedlingen visar också den politiska dynamik som kan uppstå i ett nytt politiskt landskap, där de gamla blocken inte längre utgör maktbaserna för regering och opposition. Med all sannolikhet kommer därför även denna mandatperiod, trots januariavtalet, att bli skakig och oviss.
Det som talar för att den här typen av kriser ändå inte blir särskilt vanliga är att det krävs enighet från Vänsterpartiet till Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna för att skapa en majoritet mot regeringen. Och det lär inte vara möjligt i särskilt många frågor.
Men när det väl sker lever regeringen farligt.