Helgens riksting i Umeå är en tydlig illustration av hur maktbalansen inom Kristdemokraterna har förskjutits från den gamla frikyrkliga kärnan till en mer högerkonservativ gruppering under ledning av partiledaren Ebba Busch Thor.
Partiet har i en rad olika frågor skärpt sin politik under helgens riksting. Det skapar ökad handlingsfrihet för partiledaren att bedriva en tydlig oppositionspolitik från höger mot den nu sittande regeringskonstellationen. Samtidigt underlättas hennes ambitioner att locka väljare på högerkanten.
Partiledningens strategi
Några exempel på hur Kristdemokraterna skärpt sin politik under helgens riksting är partiets beslut att göra försörjningskraven vid anhöriginvandring strängare, införa språktest och samhällskunskapsprov för permanent uppehållstillstånd, förbjuda heltäckande slöja i offentlig verksamhet och begränsa nyanländas rätt till tolkhjälp.
Den här typen av politiska beslut ligger väl i linje med partiledningens strategi att vässa partiets politik i migrations- och integrationsfrågan.
Samtidigt har Ebba Busch Thor och partiledningen klarat av rikstinget utan att förlora några i omröstningar i de viktigaste politiska frågorna. Det är både en effekt av den övergripande opinionsförskjutningen i partiet, men också ett uttryck för partiledarens starka ställning i sitt parti.
Förstärkning av Busch Thors position
Kristdemokraternas uppgång i opinionen sedan veckorna före riksdagsvalet förra året har inneburit en fundamental förändring för partiet, som i åratal kämpat med dåliga opinionssiffror, oftast klart under riksdagsspärren.
När Kristdemokraterna nu befinner sig på fast mark i opinionen innebär det inte bara en stor lättnad för partiet, utan också en påtaglig förstärkning av Ebba Busch Thors position som partiledare. Detta har sannolikt också bidragit till att partiet ställt sig bakom de skärpningar av politiken som rikstinget beslutat om i helgen.
Tydligast framstod detta i den intensiva debatten om hårdare försörjningskrav vid familjeåterförening, vilket är en mycket känslig fråga för ett parti som alltid framställt sig som familjens främsta förkämpe. Åtskilliga kristdemokrater ställde sig också i talarstolen och förklarade att de aldrig kunde rösta för en politik som förhindrar att familjer kan återförenas.
Partistyrelsen fruktade uppenbart ett nederlag. I det läget klev Ebba Busch Thor upp i talarstolen och lugnade rikstinget med ett tillägg om att Kristdemokraterna aldrig ska bedriva en politik som strider mot FN:s barnkonvention. Därmed var saken klar och det kontroversiella beslutet kunde antas av rikstinget.
Djupt splittrat
Samtidigt visar helgens riksting att Kristdemokraterna alltjämt är ett djupt splittrat parti i dessa frågor. Medan en majoritet av partiet vill gå i en stramare riktning, bland annat när det gäller migration och integration, finns här en betydande minoritet som tvärtemot vill ha en mjukare politik.
Det här bäddar för fortsatta stridigheter inom partiet när liknande frågor ska avgöras framöver.
Relationen till SD
Oavsett vad har Ebba Busch Thor och partiledningen med helgens riksting skaffat sig ett betydande handlingsutrymme när partiets politik nu ska formuleras för resten av mandatperioden. Samtidigt tycks relationen till Sverigedemokraterna nu vara helt avdramatiserad inom partiet.
Ebba Busch Thors lunch med Jimmie Åkesson ifrågasattes till en början internt ända upp i partiledningen, men framstår nu som en ickefråga i partiet.
Precis som inom Moderaterna verkar partiopinionen inom Kristdemokraterna vara öppen för ett närmande till Sverigedemokraterna för att kunna återerövra regeringsmakten. Också i detta sammanhang är helgens beslut på rikstinget värdefulla för partiledningen.
Hade partistyrelsen förlorat de viktiga omröstningarna om till exempel anhöriginvandring och integrationspolitik på rikstinget hade det blivit betydligt svårare för Ebba Busch Thor att med trovärdighet vidmakthålla sin tuffa retorik på dessa områden.
Public service och höghastighetståg
Flera andra beslut pekar i samma riktning. Partiledningen har till exempel också fått stöd för sin nya linje om public service, som innebär att SVT, SR och UR på sikt ska få mindre resurser och ett smalare uppdrag.
En annan viktig fråga är partiets omsvängning om höghastighetstågen där rikstinget nu fattat beslut om att säga definitivt nej till regeringens planer på att bygga nya stambanor för höghastighetståg. Därmed minskar stödet i riksdagen ytterligare för detta projekt, som ifrågasätts allt mer på grund av de höga kostnaderna.
Både Sverigedemokraterna och Moderaterna har sedan tidigare sagt tydligt nej, och på senare tid har också Liberalerna fått kalla fötter. Kristdemokraternas besked vid helgens riksting innebär att allt mer nu tyder på att denna satsning inte kommer att genomföras.