I hemliga bergrum i Norge förhandslagrar den amerikanska marinkåren krigsmateriel. Det handlar om stridsfordon och ammunition som behövs vid en eventuellt militär konflikt i Skandinavien eller närområdet.
Det är utrustning och förnödenheter till 15 000 soldater som ska räcka i 30 dagar, vad som är känt hittills.
En stor del av utrustningen, bland annat stridsvagnar, finns i bergrum nära Trondheim och Oslo. Tanken är att marinkårssoldater flygs in från USA till Norge där stridsmateriel finns på plats.
Förhandslagringen i Norge inleddes under kalla kriget i början av 1980-talet.
Viktig kugge
Marinkåren är en sorts elitförband med hög beredskap som ska kunna sättas in snabbt i en militär konflikt. De är en viktig kugge i Sveriges militära samarbete med USA, anser regeringen.
Det har de varit ända sedan Olof Palme (S) tillträdde som statsminister 1969, mitt under Vietnamkriget. Då var samarbetet topphemligt och sanningen pyste ut i omgångar – långt senare, bland annat i SVT.
Skydd på svenskt territorium
Men nu för första gången säger Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) i stort sett rakt ut att svensk militär ska skydda amerikanska marinkåren på svenskt territorium.
”Det handlar om skyddet av transportvägarna från Trondheim som kan användas i en krissituation” säger han till SVT på måndagen.
Återetableringen av regementena i Sollefteå och Falun samt en amfibiebataljon i Göteborg och andra militära förstärkningar som meddelades på måndagen handlar alltså främst om att skydda Nato-länders militära transporter i Sverige.
Och andra sidan är det en logisk följd av avtal med försvarsalliansen Nato.
Värdlandsstöd – kris i Baltikum
I september 2014 undertecknande Sverige ett Memorandum of Understanding (MoU) med Nato om Host Nation Support (Värdlandsstöd).
Knappt två år senare godkände riksdagen avtalet med kraftig majoritet.
Enligt avtalet, kan Sverige ge militärt stöd till Natos militära enheter på svenskt territorium. Det gäller vid en konflikt i Sverige, men det anses vara särskilt viktigt vid en militär konflikt på andra sidan Östersjön, i Baltikum, då amerikanska soldater måste passera genom Sverige.
Då kan Sverige skydda transportvägarna för marinkåren. Den måste sannolikt även skeppas över Östersjön.
Det finns även bilaterala avtal mellan Sverige och USA samt trilaterala avtal mellan Sverige, Finland och USA.
Snubbeltråd
I Baltikum finns redan amerikanska och andra Nato-länders militära förband som ska fungera som en första ”snubbeltråd” för Ryssland vid en eventuell militär konflikt.
Dåvarande president Barack Obama inledde processen med utplacering av amerikanska förband nära Ryssland. När Donald Trump tillträdde som president i januari 2017 började stridsvagnar rulla in i Baltikum från Polen, vilket var historiskt. Då upprättade USA sin första militärbas någonsin i Östeuropa – en hel pansarbrigad i Polen, vilket Ryssland reagerade mot.
I somras sa Donald Trump att han ska dra tillbaka soldater från Europa. Hittills har Pentagon gjort motsatsen. Vissa säkerhetspolitiska experter menar att USA:s säkerhetspolitik ger olika signaler och är schitzofren just nu.
Om några veckor är det presidentval i USA. Det kan bli avgörande för grundbulten i den svenska försvarsplaneringen – ”den transatlantiska länken”.