Moderaternas partiledare har inte längre lika många väljare med sig, enligt den senaste väljarbarometern. Foto: TT

Analys: Kristersson-effekten som kom av sig

Publicerad

ANALYS · Glädjen inom Moderaterna efter partiledarbytet blev kortvarig. Kristersson-effekten tycks redan ha ebbat ut, visar SVT/Novus senaste väljarbarometer. För Kristdemokraterna är läget fortsatt kritiskt, medan Miljöpartiet kan vara på väg att återhämta sig.

Mats Knutson inrikespolitisk kommentator

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Läget i opinionen kan just nu analyseras från flera utgångspunkter. När det gäller de traditionella regeringsalternativen blir läget allt jämnare. Valet nästa år har alltså alla förutsättningar att bli en riktig nagelbitare. Allianspartierna har under hösten knappat in på de rödgröna partiernas försprång. Just nu skiljer endast 0,9 procentenhet mellan de båda blocken.

Men även om detta säkert gläder Alliansen finns det annat smolk i glädjebägaren. Moderaternas uppgång har kommit av sig. I den här mätningen minskar partiet något, men den minskningen är inte statistisk säkerställd.

Partiledarbyten kan ge tillfällig rekyl

Efter förra mätningen talade många om en Kristersson-effekt, men med tanke på hur snabbt luften tycks ha gått ur uppgången är det tveksamt om det går att tala om någon sådan effekt. Underskatta heller inte effekten av Anna Kinberg Batras avgång. Hon hade så låga förtroendesiffror att många moderatväljare sannolikt återvände till partiet enbart för att hon avgick.

Partiledarbyten ger också ofta en tillfällig rekyl uppåt i opinionen, men ska den bli mer långvarig måste den fyllas med ett politiskt innehåll som attraherar väljarna.

Partiledarskiftet i Moderaterna fick stor medial uppmärksamhet. Kort därefter medverkade Ulf Kristersson också i ett par TV-sända debatter, vilket säkert bidragit till att påverka opinionen uppåt.

Sedan dess har det emellertid varit ganska tyst om den nye moderatledaren. Hans besked om Sverigedemokraterna har heller inte varit så värst mycket tydligare än föregångarens.

Nu landar Moderaterna på 19,9 procent och det är en siffra som för några år sedan skulle ha utlöst en mindre kris i partiet. Men partiet har vant sig vid dåliga opinionssiffror, och tacksamheten är ändå stor att Moderaterna nu för andra mätningen i rad är Sveriges näst största parti. Det är viktigare för Moderaterna än någon enstaka procentenhet hit eller dit!

Så är läget för de andra partierna

Läget för Kristdemokraterna är fortsatt kritiskt. Sedan juni 2015 har partiet bara varit på eller över riksdagsspärren i en enda Novus-mätning. Också i denna väljarbarometer misslyckas Kristdemokraterna med att nå upp till de fyra procent som krävs för att komma in i riksdagen.

Kristdemokraterna är dock luttrade och räknar fortfarande med att tillräckligt många moderatväljare ska stödrösta på partiet i valet nästa år. Om partiet åker ur riksdagen drabbar det nämligen inte bara Kristdemokraterna, utan hela Alliansen som i det läget helt kan glömma alla drömmar om att sitta vid regeringsmakten.

Både Liberalernas och Centerpartiets uppgång ligger inom felmarginalen, men bidrar till att Alliansen sammantaget knaprar in på de rödgröna partiernas försprång i opinionen. På andra sidan blockgränsen backar samtidigt både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, men även dessa förändringar är statistiskt osäkra.

Miljöpartiet gör dock ett ryck från 4 till 5 procent och är därför i alla fall för stunden uppe på någorlunda säker mark. Om detta är början på en mer långsiktig återhämtning är dock för tidigt att dra några slutsatser om.

Sverigedemokraternas nedgång under hösten tycks ha bromsats upp. I SVT/Novus väljarbarometer registreras en viss uppgång för partiet, men också den är inom den statistiska felmarginalen. För Sverigedemokraterna innebär det dock en lättnad att se att fallet i opinionen tycks ha upphört.

Så kan#metoo påverka

Jag har tidigare skrivit att de återkommande skandalerna inom Sverigedemokraterna hindrar partiet från att växa i bredare väljargrupper. Frågan är hur den senaste tidens samhällsdebatt påverkar detta. Visst, skandalerna har fortsatt inom Sverigedemokraterna, men den senaste tiden har också flera andra riksdagspartier drabbats av skandaler och negativ publicitet.

I huvudsak handlar det om debatten som följt #metoo-kampanjen och flera avslöjanden där. Anklagelser om sexuella trakasserier mot förre V-ledaren Lars Ohly, Socialdemokraternas borgarråd Roger Mogert i Stockholm och Miljöpartiets riksdagsledamot Stefan Nilsson har fått stort utrymme i medierna. Diskussionen kring Roger Mogerts väl tilltagna fallskärm för att han tvingats avgå har också upprört många.

Allt detta bidrar sannolikt till att Sverigedemokraterna inte drabbas lika hårt av skandaler där. Framträdande företrädare för flera andra partier har ju visat sig vara minst lika goda kålsupare. Troligtvis är skandalerna känsligare för dessa partier.

En större fråga är förstås hur förtroendet för politiken i stort påverkas av dessa affärer. Det kommer att kunna utläsas av kommande förtroendemätningar. Här finns säkert fog för viss nervositet i de politiska partierna.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.