Kryptovalutornas kurser har sjunkit i värde den senaste tiden, precis som många högt värderade aktier backat när räntor stigit. Därtill har det kommit en rad negativa nyheter, såsom ryska centralbankens förslag nyligen att förbjuda krypto, som de jämför med pyramidspel.
Många nya spekulanter gick in på toppen i fjol – 2021 var året då krypto blev mainstream, både bland småsparare och storfinansen. Såväl börsapparnas unga kunder som gamla anrika investmentbanker omfamnade den nya finansiella teknologin. Eller snarare dess löfte om snabb kursuppgång.
”Mellanmjölk i kryptoland”
Sverige hör till de mest digitaliserade i världen när det gäller betalningslösningar. Men, analysföretaget Chainalysis kartläggning av de globala kryptoflödena visar att Sverige är mellanmjölk i kryptoland. Vad gäller direkttransaktioner mellan personer hamnar vi visserligen på fjärdeplats, men sett till den totala handelsvolymen är vi ungefär i mitten på Europatopplistan.
Vi har redan välfungerande system för elektronisk överföring av pengar. Det går snabbt att swisha, vi betalar redan nästan allt med kort eller appar. Vad ska vi med en ny sorts pengar som kryptovaluta till? Att spekulera! Som investeringsobjekt har det just nu råkat ut för en lätt urspårning. Men, det är en paus, inte en krasch.
I länder som Turkiet, där man verkligen kan tala om en krasch för valutan med galopperande inflation, söker allt fler alternativ till den inhemska liran. Dollar, så klart. Men skyltar med ”Vi växlar bitcoin” dyker allt oftare upp på Istanbuls gator. Fast det är ett skakigt alternativ: Avsaknaden av central uppbackning och styrning gör också att kryptovalutor har vilda prissvängningar.
Avfärdar som bubbla
Förespråkarna säger att det bara är en barnsjukdom. När väl kryptomarknaden mognat, så kommer det att stabilisera sig. Då kommer dessa privata pengar visa sig överlägsna de statliga pengarna som förlorar i värde när centralbankernas sedelpressar går allt varmare. Belackarna ser å andra sidan bara en bubbla, med påhittade valutor som saknar underliggande värde.
Det är också kärnfrågan: vad består värdet av? Det är sannolikt mycket skräp och båg som skvalpar omkring bland de seriösa alternativen därute. Men ta Bitcoin, originalet och den ojämförligt största kryptovalutan, vad är det som underbygger den egentligen? Knappheten brukar lyftas fram. Det kan bara skapas 21 miljoner av dem. Anti-inflationistiskt till sin natur. Till dess fördel brukar också nämnas att det räcker med tilltro till det tekniska systemet snarare än att behöva lita på motparten, vilket gör att man kan hoppa över kostsamma mellanhänder som banker.
Det lär dock knappast övertyga skeptiker som Finansinspektionen som avråder småsparare eller storsparararen Christer Gardell, som hör till de som hårdast sågat kryptovalutorna och avfärdat dem som en bubbla. Men de ideologiska rebellerna som ser krypto som ”frihetspengar” (frihet från staten och från etablissemanget), och vanligt folk som hoppat på tåget för att tjäna snabba pengar, lyssnar på ett annat öra. De har bara tagit en liten paus på perrongen. Ivriga att hoppa på så snart tåget kommit upp på rälsen igen.