Ja, det har blivit värre igen. I USA var det synligt för blotta ögat. 

Innan nyår befann jag mig på en 16-filig motorväg med överfarter mellan Washington DC och New York. Längs motorvägen bolmade kraftverken, långtradarna dundrade fram i långa led, trafiken var intensiv. Den som skulle betrakta detta från rymden skulle se ett inferno av utsläpp. I USA ökade utsläppen under 2021 med 6,2 procent. Det visar nya siffror från energianalytikerna Rhodium Group. 

Och inte bara det. Andelen koleldad kraftproduktion ökade med 17 procent, den största ökningen sen 2014. Det beror på att priset på naturgas har ökat. 

Men personen i rymden skulle också se vad som står på spel; det blågröna skimrande höljet av vatten, skogar och syre, det som kallas biosfären , ett två mil tjockt hölje som sveper in jorden med livet självt.  

Den biosfär som gör planeten Jorden unik i vårt planetära solsystem, men som människan håller på att förändra för alltid med den gradvisa uppvärmning som pågår.   

Få miljöanpassade projekt fick stöd

Den katastrofala covidpandemin var paradoxalt nog också en chans att i alla fall hejda klimatkrisen något. 

De största finansiella räddningspaketen i mänsklighetens historia skulle utöver krisstöd gå till satsningar på förnybar energi och miljövänliga transporter. 

”Det här är en utmaning som är en unik möjlighet under vår livstid, att gjuta nytt liv i ekonomin, stärka vårt globala ledarskap och skydda planeten åt kommande generationer”, sa blivande presidenten Joe Biden till exempel. 

Men bara 21 procent procent av de stöd som regeringar världen över betalade ut i ekonomiskt stöd gick till projekt som var miljöanpassade, enligt OECD. Det betyder att 79 procent av offentliga medel inte gick till att tackla klimatproblemen och i vissa fall bidrog till att förvärra dem. 

Lättade på miljölagar

Flera länder lättade i stället på miljölagar och tillät till exempel högre avverkningstakt av skogar. I USA anslogs en procent av återstartspengarna till klimatvänliga insatser, i Kina var motsvarande siffra 0,3 procent.  

Utsläppen i Kina har ökat med 5,5 procent efter pandemin, i Indien 4,4 procent.  

Nu har vi fått facit. 

Den globala utsläppsminskningen på 5,4 procent under 2020 är i princip utraderad .  

Nu ligger utsläppen på i princip samma nivåer som 2019, enligt en sammanställning som Global Carbon Project gjort.  

2019 var dessutom året då utsläppen nådde en historiskt hög nivå. 

Infriade klimatlöften kan rädda

Men en förlorad grön omstart betyder inte att det är kört. 

Prognoserna på sikt är att utsläppskurvorna kommer att vika neråt, om världens regeringar gör verklighet av sina klimatlöften. 

Klockan tickar redan ner mot COP27, nästa stora klimattoppmöte, den här gången på afrikansk mark, i egyptiska strandorten Sharm-el-Sheikh. Dit ska alla länder komma med vassare klimatlöften än de hade till COP26 Glasgow i november. 

När Parisavtalet slöts 2015 var världen på väg mot 3,7 graders uppvärmning till år 2100. I Glasgow kunde forskarna konstatera att satsningarna på förnybar energi förbättrat prognosen något, och att världen är på väg mot 2-2,4 graders uppvärmning innan 2100. 

Kommer Sharm-el-Sheikh ta oss till målet med max 1,5 graders uppvärmning , det som behövs för att kunna rädda den livgivande biosfärens alla geniala gåvor?

Det är frågan alltfler ställer sig.