Karismatisk och omskriven, belönad med miljoner i forskningsanslag och en stigande stjärna i den akademiska världen, trots allt intensivare rykten om forskningsfusk.
Nej, jag pratar inte om Paolo Macchiarini utan om Milena Penkowa, dansk hjärnforskare som för några år sedan orsakade en stor skandal i Danmark, vilket ledde till åtgärder som Sveriges ansvariga för hanteringen av forskningsfusk nu bör studera ytterst noggrant.
Skyllde på påhittad dödsolycka
Milena Penkowa var en av de stora stjärnorna vid Köpenhams Universitet, trots att hon ifrågasattes redan som doktorand. Hennes avhandling innehöll beskrivningar av ett stort antal råttförsök som inte kunde dokumenteras, och avhandlingen underkändes.
När hon några år senare lämnade in en ny version fanns råttförsöken inte med. Penkowa förklarade att hon haft svårt att få fram dokumentationen som skulle bevisa att försöken utförts på grund av att hennes mamma och syster omkommit i en bilolycka.
Avhandlingen godkändes så småningom och vid disputationsmiddagen deltog både hennes mamma och syster, fullt friska.
Steg snabbt i graderna
Penkowa publicerade en rad studier och steg snabbt i graderna. 2009 utsågs hon till professor i neurovetenskap vid Köpenhamns Universitet och fick samma år ett prestigefyllt forskarpris. Men när två av hennes studenter försökte upprepa ett av hennes försök och fick motsatt resultat slog de larm.
Hade Penkowa arbetat på ett svenskt universitet hade fuskmisstankarna utretts av hennes egen arbetsgivare. I Danmark ser dock systemet annorlunda ut. Där är det istället en oberoende expertpanel, DCSD, Danish committees on Scientific Dishonesty, som hanterar den här typen av fall.
DCSD har i flera starkt kritiska rapporter de senaste åren slagit fast att Milena Penkowas forskning bygger på medvetet fusk. Hon har levererat forskningsresultat som inte kunnat verifieras och hittat på experiment i minst ett femtontal studier.
Stark kritik mot Köpenhamns Universitet
Utredningen mot Penkowa ledde också till att det danska systemet för utredning av forskningsfusk har setts över ytterligare, då DCSD:s experter riktat stark kritik mot Köpenhamns Universitet som borde ha reagerat och vidtagit åtgärder betydligt tidigare. En rad förbättringsåtgärder har föreslagits och väntas lagstiftas om senare i år.
Det hade varit mycket intressant att se hur fuskmisstankarna mot kirurgen och forskaren Paolo Macchiarini skulle ha hanterats i vårt grannland.
I Sverige har det varit grävande journalistik – och inte det akademiska systemet – som avslöjat häpnadsväckande detaljer i fallet, vilket i sig är ett underkännande av det svenska systemets sätt att hantera misstänkt forskningsfusk.
Macchiarini anmäldes och friades
2014 anmäldes Macchiarini av fyra läkare på Karolinska Universitetssjukhuset för att ha förvanskat resultaten av sina plaststrupe-operationer i sex vetenskapliga artiklar.
Enligt svensk lagstiftning är det forskarens egen arbetsgivare som bär ansvaret att utreda misstänkt fusk – trots att det i Macchiarinifallet skulle innebära en stor skandal och prestigeförlust för universitetet om en av deras topprekryteringar visade sig vara en fuskare.
Det skulle krävas en artikel i New York Times om fallet innan en extern granskare, Bengt Gerdin, tillsattes för att utreda anklagelserna. Och trots att Gerdin, som ingick i universitetets egen utredning, ansåg att flera fall av oredlighet i forskningen kunde beläggas, friades Paolo Macchiarini från anklagelserna om forskningsfusk i höstas av KI:s rektor Anders Hamsten.
Utreds av polisen
Det skulle krävas en artikel i amerikanska tidskriften Vanity Fair om Macchiarinis kärleksliv och påstådda bekantskaper med världsledare och påven, liksom oklarheter i hans CV, för att universitetet skulle se över sanningsgraden i hans meritförteckning – och hitta flera felaktiga uppgifter.
Och det skulle krävas en tre timmar lång tv-dokumentär från SVT:s Dokument Inifrån, där fakta som till stora delar redan var kända för Karolinska Institutet återigen presenterades, för att universitetet skulle överväga att göra en ny utredning om fuskmisstankarna. Ett beslut som nu tagits i samband med rektorn Anders Hemstens avgång.
Sex av de åtta patienter Paolo Macchiarini opererat in plaststrupar på har avlidit. Han är polisanmäld och en utredning om grovt vållande till annans död pågår.
Slösade anslag på shoppping
Även Milena Penkowa polisanmäldes för att ha förfalskat dokument, bland annat om påstådda råttförsök. I höstas fann en dansk domstol henne skyldig till förfalskning och hon dömdes till en villkorlig dom, som nu har överklagats.
Penkowa-affären skakade om Danmarks akademiska värld rejält. Hon påstods ha alltför nära relation till både forskningsministern och rektorn för Köpenhamns Universitet, och ska även ha slösat bort forskningsanslag på shopping, resor och restaurangbesök.
Vilka följder Paolo Macchiarini-fallet får för Karolinska Institutet, sjukhuset och Nobelprisets rykte är för tidigt att säga. Helt klart är att systemet där misstänkt forskningsfusk utreds av lärosätena själva är alltför rättsosäkert.
”Oberoende panel kunde räddat KI:s rykte”
Hade Karolinska Institutet låtit en oberoende expertpanel, liknande den som finns i Danmark, utreda forskningsfuskmisstankarna mot Paolo Macchiarini hade rektor och ledning delvis kunnat undvika den kritikstorm de nu hamnat i efter SVT:s granskning – och slippa frågor om Karolinska Institutets rykte är viktigare att bevara än människoliv.
Milena Penkowa i Danmark hittade på att hon utfört djurförsök på råttor. Anklagelserna mot Paolo Macchiarini om att ha förskönat och undanhållit sanningen om problemen med hans inopererade plaststrupar är betydligt allvarligare – och kan leda till att människoliv riskeras om plaststruparna fortsätter att användas och inte fungerar som utlovats.
Regeringen tillsatte utredning
Allmänheten och forskningsfinansiärer måste kunna lita på att utredningar av den här typen görs så opartiskt och rättssäkert som möjligt.
I höstas tillsatte regeringen en utredning kring hanteringen av misstänkt forskningsfusk. I november väntas den särskilde utredaren Margareta Fahlgren presentera sina förslag – och det verkar inte otroligt att det blir förslag på ett nytt system, inspirerat bland annat av Danmark.
”Hög tid för förändring”
Jag anser personligen att det är hög tid för förändring. Något är ruttet inom forskarvärlden när blotta misstanken om att ett universitets rykte kan vara mer värt än människoliv uppstår, vilket är fallet efter SVT:s granskning av Macchiarini-affären.
Om inget görs riskerar förtroendet för forskningen att skadas – för att inte tala om patienter som kan sväva i livsfara.
Therese Bergstedt är vetenskapsreporter på SVT Nyheter. Hon har tidigare granskat Sveriges hantering av forskningsfusk i ett längre reportage i ”Vetenskapens Värld”.