Framväxten av sociala medier har inneburit nya möjligheter för politisk kommunikation. Partier och politiker är inte längre hänvisade till enbart traditionella medier för att få ut sina budskap. I stället kan de använda egna kanaler för att göra utspel eller redogöra för sin ståndpunkt i kontroversiella frågor – utan obekväma följdfrågor.
När exempelvis statsminister Stefan Löfven meddelar att Socialdemokraterna inte tänker återinföra fastighetsskatten gör han det via sin egen Facebook-sida. Därmed slipper han frågor om interndemokrati och toppstyrning – det här ska ju avgöras av partikongressen först senare i år.
”Tonläget kan vara hårt”
Men också en del av vardagspolitiken har flyttat över till sociala medier. Partiledarna håller allt fler digitala tal på egna forum och nu senast höll M-ledaren Ulf Kristersson och KD-ledaren Ebba Busch digitalt möte med frågestund.
Sociala medier skapar också nya möjligheter för personligt varumärkesbyggande, ett ämne som avhandlas i onsdagens avsnitt av Politikbyrån. För en politiker och partiledare handlar det oftast om att, vid sidan av de rent politiska inläggen, framställa sig själv som en trovärdig, trevlig och intressant person.
Men flera politiker använder också sina konton för att angripa politiska motståndare. Ett viktigt syfte med det är att skapa ökat engagemang bland de egna sympatisörerna. Tonläget kan vara hårt, framför allt på Twitter. En av de riktigt stora här är moderaten Hanif Bali.
”Relativt magert utfall för Hanif Bali”
Det är dock inte självklart att sätta likhetstecken mellan en stor följarskara och stort väljarstöd. Med 157 000 följare på Twitter och 104 000 på Instagram blev utfallet i förra riksdagsvalet relativt magert för Hanif Bali. Drygt 4 000 personkryss. Visserligen fler än många andra riksdagsledamöter, men samtidigt långt färre än de som följer honom på sociala medier.
Det kan också gå fel på sociala medier. KD-ledaren Ebba Busch ångrar nog bittert ett inlägg på Facebook som handlade om hustvisten med en 81-årig man. I inlägget pekades motpartens juridiska ombud ut som brottslig. Konsekvensen blev att Ebba Busch nu är föremål för en förundersökning om förtal. Hur den rättsliga processen slutar är oklart, men den illustrerar tydligt riskerna med att skriva alltför tillspetsade inlägg.
KD-ledaren Ebba Busch är i särklass störst bland partiledarna på Instagram och hon framstår ibland som lika mycket influencer som partiledare. Men trots en stor, entusiastisk och lojal följarskara har Kristdemokraterna ändå haft uppenbara problem i opinionen.
”Stoltserar med en nylagad köttfärslimpa”
Trots bristen på tydliga samband mellan likes och röster försöker de flesta partiledare använda sociala bilder för att bli mer personliga. Ebba Busch poserar ofta med sina barn på sin bild, även om deras ansikten alltid är bortvända, Centerledaren Annie Lööf visar upp sin garderob och berättar hur hennes stylist jobbar, SD-ledaren Jimmie Åkesson stoltserar med en nylagad köttfärslimpa och statsminister Stefan Löfven tar vårens första dopp framför kameran.
En del inlägg framstår som genuina, men mycket känns uppstyltat och tillrättalagt, en del till och med lite pinsamt. Å andra sidan är det kanske inte så konstigt när partier och politiker testar nya vägar att knyta väljarna närmare sig.
För det är nog så mycket av arbetet på sociala medier ska uppfattas: Ett sätt att skapa en närmare relation till följare och väljare. Därmed skapas också en viktig möjlighet att i ett krisläge kunna kommunicera direkt med sin följarskara utan att vara hänvisad enbart till de traditionella medierna.