När britterna gör en brexit överraskar de.
En hel värld har trott att britterna ska minska antalet kärnvapen. Så har det varit i nästan 30 år. Britterna har sagt att de ska ha max 180 stridsspetsar i mitten av 2020-talet. Ett tydligt budskap till omvärlden.
Helomvändning
Men Storbritannien gjorde en helomvändning i onsdags när det sa att antalet istället ska öka till maximalt 260 stridsspetsar (+44 procent). Samtidigt ska deras fyra kärnvapenbärande ubåtar (Vanguard) få nya uppdrag. De ska kunna sättas in mot länder som använder biologiska och kemiska stridsmedel samt cyberkrig, enligt experternas tolkning av den nya policyn.
Det här skapar problem för Sverige. Utrikesminister Linde (S) och statsminister Löfven (S) hamnar i en rävsax.
Regeringen har å ena sidan ett uttalat mål att arbeta för nedrustning av kärnvapen i världen. Det har tidvis talats om att det långsiktiga målet är inga kärnvapen alls. Så sent som i augusti 2020 skrev Löfven och Linde i en debattartikel: ”Det är en gemensam skyldighet att förhindra fler atombomber”.
Värnar historiska band
Men å andra sidan vill regeringen värna sina nära militära och säkerhetspolitiska band till Storbritannien. Sedan andra världskriget har Sverige nära militärt samarbete med landet. Det talas ofta om relationen till USA, men i flera avseenden har samarbetet varit ännu mer intimt med Storbritannien.
Fundamentet i britternas säkerhetspolitik är landets avskräckande kärnvapenförmåga – vare sig Löfven och Linde vill eller inte.
Nu ställs frågan på sin spets.
Är röd-gröna regeringen beredd att försämra relationen till Storbritannien som går sin egen väg i brexit utanför EU? Sannolikt vill regeringen behålla och utveckla Sveriges nära samarbeten med marin, flygvapen, armé så att britterna är tillgängliga om det blir en militär konflikt i Sveriges närområde.
Det kan ta månader innan USA är på plats. Britterna är närmare och deras militär är stark.
Ekonomi avgör
Knäckfrågan är dock om Storbritannien kommer att ha råd att förverkliga den nya kärnvapenplanen och vilket stöd det får av USA. Britterna har inte helt egna kärnvapen. De är beroende av USA via leasing och egen brittisk modifiering.
En sak är säker – att bygga kärnvapenbärande, strategiska ubåtar är något av det mest avancerande och dyraste människan gjort.
USA:s inflytande
Sverige har dock begränsade möjligheter att påverka britternas kärnvapenplaner. Storbritannien har förmodligen USA med sig och Sverige vill ha goda relationer både med Storbritannien och USA.
Utrikesminister Lindes företrädare Margot Wallström (S) har också sagt att Sverige kommer inte underteckna FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.