När regeringen fattade beslut att i bred politisk enighet lämna in en Natoansökan pekades vägen mot ett Natomedlemskap ut som mer eller mindre självklar.

Så blev det inte. Turkiet säger nej till ett svenskt och finländskt Natomedlemskap och omfattande diplomatiska ansträngningar görs för att få Turkiet att ändra sig.

Men de senaste dagarnas turer i riksdagen har knappats ökat de svenska möjligheterna att få Turkiets stöd för ett Nato-inträde. Snarare tvärtom.

Ger Erdogan argument

När Socialdemokraterna nu bekräftar uppgörelsen med den politiska vilden Amineh Kakabaveh ger det president Erdogan fortsatta argument att sätta käppar i hjulet för ett svenskt inträde i Nato.

Statsministerns val att behålla Morgan Johansson som justitieminister och i stället söka stöd av Kakabaveh kan alltså ytterligare försvåra Sveriges möjligheter att bli fullvärdiga medlemmar av Nato.

Men också oppositionen till höger har ett ansvar för den situation som uppstått. Genom misstroendeprocessen gav man åter Amineh Kakabaveh huvudrollen i svensk politik, dessutom i ett känsligt säkerhetspolitiskt skede, där det som skett kan äventyra Sveriges Nato-ansökan.

Misstroendet från höger mot Morgan Johansson (S) har visserligen ingenting att göra med Natofrågan utan handlar om kritik mot hur han fullgör sitt uppdrag som justitieminister. Det har dock helt hamnat i skymundan de senaste dagarna på grund av Amineh Kakabavehs avgörande roll i den här processen, en roll som enkelt kunde förutses.

I denna vågmästarposition har Amineh Kakabaveh, som väntat, lyft de frågor hon är mest engagerad i, det vill säga kurdernas situation och hennes kritik mot Turkiet. Uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Amineh Kakabaveh, som nu bekräftas, innebär ju bland annat att det svenska samarbetet med kurdiska PYD i norra Syrien ska fördjupas, en organisation som är terrorstämplad av Turkiet.

Det här har också varit en viktig del i den turkiska kritiken mot Sverige och är ett skäl till att president Erdogan motsätter sig ett svenskt Nato-inträde.

Känsligt ämne

Att detta är känsligt för den svenska regeringen framgår inte minst genom statsminister Magdalena Anderssons uttalanden på tisdagen. Flera gånger hävdade hon att inga eftergifter har gjorts gentemot Amineh Kakabaveh.

Att Kakabaveh har en nyckelroll i svensk politik just nu bottnar i det oklara och jämna parlamentariska läget i riksdagen. Amineh Kakabavehs röst är helt avgörande för regeringens stöd. Det bekräftades återigen på måndagen och kan återigen aktualiseras när riksdagen röstar om vårbudgeten nästa vecka.

Det oklara parlamentariska läget har präglat svensk inrikespolitik i flera år. Det har lett till återkommande politiska kriser, fällda budgetar och flera misstroendeomröstningar. Läget har blivit än mer komplicerat under den senaste mandatperioden då till och med en statsminister fällts i en misstroendeomröstning.

En slutsats av detta inför valet i september är betydelsen av en regering som kan luta sig mot en fungerande majoritet i riksdagen. Fortsatta minoritetsregeringen med alltför svagt stöd bäddar för fortsatt politisk turbulens och med detta också en risk för minskat förtroende bland väljarna för partier och politiker.