Sedan Sverige och Finland formellt ansökte om medlemskap i Nato har Turkiet motsatt sig att länderna ansluter till försvarsalliansen. Enligt Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) har signalerna från Turkiet gått från positiva till negativa under processens gång.

– Vi visste naturligtvis att det fanns invändningar från Turkiet, så vi gick in i det här med öppna ögon. Det är också så att med sådana här ansökningsprocesser vet man alltid att det kommer en del hinder på vägen. Nu har vi en dialog med Turkiet och jag ser fram emot den, säger hon till SVT.

”Sveriges hållning är tydlig”

Andersson beskriver samtalen med Turkiets president Recep Tayyip Edogan som bra och framhåller att dialogen kommer att fortsätta ”på olika nivåer”. Hon understryker att Sverige aktivt arbetar för att motverka terrorism och att det inte finns några frågetecken var den svenska regeringen står i frågan.

– Sverige var tidiga med att klassa PKK (Det kurdiska arbetarpartiet) som en terroristorganisation och vi drev på för att EU skulle göra det.

Målet med den trilaterala dialogen mellan Sverige och Finland och Turkiet är enligt Andersson bland annat att ”reda ut en del frågetecken och svara på en del frågor”.

– Men det är också så att jag har varit tydlig med att den svenska utrikespolitiska linjen ligger fast.

Hårda krav

Samtalen med Turkiet riskerar att bli långdragna, säger Andersson till TT.

– Det är bra att vi kan fortsätta den här dialogen, men det kommer säkert att ta lite tid.

I dagarna har landet ställt hårda krav på främst Sverige för ge klartecken för medlemskap. Kraven rör i första hand Sveriges inställning till PKK och YPG samt att Sverige ska lyfta vapenembargot som infördes 2019.

– Jag hade ett bra samtal med president Erdogan i helgen och vi kommer att fortsätta ha bilaterala och trilaterala samtal med Turkiet, Sverige och Finland, säger Andersson till TT och talar om att det ska ske ”i närtid”.