Hans Dahlgren sitter här bredvid dåvarande utrikesminister Laila Freivalds under en presskonferens den 28 december 2004. Foto: TT

Nytt kristänkande efter tsunamin

Uppdaterad
Publicerad

Flodvågskatastrofen 2004 förändrade hela det svenska sättet att hantera kriser. Var det något som blev uppenbart när tsunamin slog till mot Sydostasien var det just att svenska regeringen stod helt handfallen. Först dagen efter började man förstå vad som hänt.

SVT träffar Hans Dahlgren. För tio år sedan var han kabinettsekreterare åt utrikesminister Laila Freivalds. Båda blev i efterhand kritiserade i den stora Katastrofkommissionen ledd av justitieråd Johan Hirschfeldt. Laila Freivalds och fem andra statsråd prickades dessutom senare för sin underlåtenhet under flodvågskatastrofen av konstitutionsutskottet. Bland dem statsministern, försvarsminister och finansministern.

– Jag kommer ihåg när jag gick till jobbet den morgonen. Jag gick genom Gamla stan och såg löpsedlarna utanför tobakshandeln. ”800 svenskar saknade”. Och jag tänkte: Vad är detta? Just då ringde statsminister Göran Persson. Och jag berättar vad det står på löpsedeln och säger till honom att det här kan vara lika stort som Estonia.

Hur kom det sig att ni båda två inte uppmärksammade vad som hänt förrän ni såg löpsedlarna dagen efter?

– Vi hade inte den typen av beredskap för den här typen av katastrofer. Det var ingen som hade tänkt riktigt att just det här kan hända.

Efter avslöjande om den obefintliga krisberedskapen på Sveriges högsta nivå fick den tidigare generaldirektören för Räddningsverket, Christina Salomonsson, ansvaret att bygga en ny krisenhet.

I regeringskansliet finns nu ett så kallat ”situation room” med omvärldsbevakning dygnet runt och personal som kan larma. 

– Tack vare det systemet finns det nu möjlighet att rapportera vidare upp till ansvarig statssekreterare eller ansvarigt statsråd, säger hon.

Hjälpte inte vid branden

Men den nya ordningen hjälpte inte när branden i Västmanland bröt ut i somras. Först när den spritt sig togs initiativ på högsta nivå.

– Om man ska rikta någon kritik var det just att staten tog över för sent från de lokala räddningstjänsterna. Det gjordes ju sedan, men först efter några dagar. Då blev det en helt annan struktur på arbetet med en räddningsledare som hade överblick. Man måste våga fatta beslut ibland på ganska osäker grund. Och visst man kan få kritik för det efteråt. Nu är det längesedan jag var chef men jag tar hellre kritik för något jag har gjort än för något jag inte har gjort, säger Christina Salomonsson.

Tidigare låg beredskapsjouren under statsministerns statssekreterare. Nu ligger beredskapsjouren under inrikesministern. Efter tsunamin fick statsministerns statssekreterare Lars Danielsson sluta. Han fick, enligt många oförtjänt, ta på sig skulden för att statsminister Göran Persson fick kännedom så sent.

”Det gick ju väldigt fort”

I dag har Hans Dahlgren tagit över hans post som statssekreterare med ansvar för EU-frågor under statsministern, men utan ansvaret för katastrofberedskapen.

– Jag har det bra. Är nu åter i Rosenbad och har ett viktigt uppdrag att hjälpa statsministern med EU-frågor och internationella frågor.

Tänker du någon gång på vad som hade hänt om ni haft den beredskap som finns i dag?

– Jag är inte säker på att man hade räddat några liv i flodvågskatastrofen, för det gick ju väldigt fort. Men man hade nog tidigare kunnat lindra mycket av den oro och ångest som många anhöriga kände. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Tio år efter flodvågskatastrofen

Mer i ämnet