Visa alla (4)

Antalet tvångsomhändertagna barn ökar: ”Vi vet inte varför”

Publicerad

De senaste åren har antalet barn som tvångsomhändertas ökat. Det visar siffror som SVT har sammanställt. Men det finns lite kunskap om vilka de här barnen är och vad som ligger bakom omhändertagandet, och det trots att ett omhändertagande mot föräldrars vilja är en av de mest ingripande åtgärder som samhället kan göra.

Sedan 2013 har antalet barn som omhändertas enligt LVU, lagen om vård av unga, ökat med 27 procent – från 3 689 till 4 675 barn 2017. Det visar siffror från Domstolsverket som baseras på domar i förvaltningsrätterna. Flest fall finns i Stockholm, Göteborg och Malmö, men i exempelvis Jönköping är ökningen hela 49 procent.

– Vi vet väldigt lite om varför barnen placeras och om det hade kunnat undvikas, säger Pernilla Leviner, docent i offentlig rätt vid Stockholms universitet. Hon har forskat i frågor som rör socialtjänstens ansvar och frågor kring barns rättigheter.

– Det finns ett skriande behov av bättre uppföljningar, bättre statistik och av mer forskning.

Vad är det man behöver ta reda på?

 - Om omhändertaganden av barn ska anses som proportionerliga och rimliga och rätta, då måste vi ju veta att det blir bättre för barnen. Vi måste helt enkelt veta mer om hur det blir för de här barnen, säger Pernilla Leviner.

Antalet LVU-ärenden i Förvaltningsrätten har ökat med 27 procent sedan 2013. Foto: Kalle Fürst (grafik)

Många överklaganden

Många fall överklagas och även i kammarrätt och Högsta förvaltningsrätt har det skett en rejäl ökning. I kammarrätterna är ökningen sedan 2013 51 procent, med 1 979 fall förra året. I den högsta instansen, Högsta förvalningsdomstolen, är ökningen på 74 procent. 2017 var det 572 fall som överklagades dit, men bara ett fåtal fall tas upp för en ny bedömning.

Barn kan omhändertas med tvång av två skäl – dels på grund av brister i hemmiljön eller på grund av barnets eget beteende. Socialtjänsten försöker i de allra flesta fall nå en frivillig överenskommelse med föräldrar om ett omhändertagande. 2016 handlade det om nästan 16 000 fall, enligt Socialstyrelsen. Men ibland nås inte någon överenskommelse och barnen omhändertas med tvång.

Antalet LVU-ärenden i Kammarrätten har ökat med 51 procent sedan 2013.

Omhändertagna har sämre hälsa

På Socialstyrelsen bekräftar man att statistiken om insatser för barn och unga inte är komplett.

– Det saknas lagstöd för Socialstyrelsen att samla in vissa uppgifter om till exempel orsaker till omhändertaganden och individstatistik för öppenvårdsinsatser, säger Hillevi Rydh, som arbetar med statistiken på Socialstyrelsen.

Man vet sedan tidigare att barn som omhändertas generellt sett har sämre hälsa och lyckas sämre i skolan jämfört med andra barn. Ett sorgligt faktum som också det väcker frågor som måste besvaras, menar Pernilla Leviner.

– Kan det vara så i vissa fall att man har omhändertagit barnen för sent så att barn faktiskt har tagit skada redan? Det är viktigt att det blir bättre för barn annars kan man ifrågasätta legitimiteten och proportionaliteten i ett omhändertagande, säger hon.

Antalet LVU-ärenden i Högsta förvaltningsdomstolen har ökat med 74 procent sedan 2013. Foto: Kalle Fürst (grafik)

Då får barn omhändertas

Visa

När barn får omhändertas och skiljas från familjen regleras i lag 1990:52 med särskilda bestämmelser om vård av unga. I den första paragrafen står att insatser inom socialtjänsten ska ske i samförstånd med den unge och med hans eller hennes vårdnadshavare. Men i särskilda fall får socialtjänsten omhänderta barn, och då krävs beslut av förvaltningsrätten.

Enligt paragraf 2 får vård beslutas om det på grund av ”fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas”. Det handlar alltså om brister från vårdnadshavarens sida.

Enligt paragraf 3 får vård beslutas ”om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende”. Där handlar det alltså om den unges eget beteende.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer