Förmögna personer som i efterhand reviderar sin deklaration med hjälp av självrättelse kan få tillbaka på skatten. Foto: TT

Skattejurist: ”Många har tjänat på självrättelse”

Efter att banker i Schweiz och Luxemburg skärpt sina regler kring informationsutbyte med Sverige har antalet så kallade självrättelser som skickats till Skatteverket ökat markant. Och av de som på så sätt i efterhand redovisat sin förmögenhet har så många som en tredjedel faktiskt fått tillbaka på skatten i Sverige, enligt skattejuristen Staffan Andersson.

Det internationella journalistnätverket ICIJ har i dag avslöjat hur den brittiska storbanken HSBC hjälpt förmögna personer runt om i världen att undkomma skatt genom att placera a pengar i skatteparadis och bakom anonyma nummerkonton.

I dagens avslöjande figurerar även ett par hundra svenskar med konton knutna till banken, varav ett antal valt att genomföra en så kallad självrättelse, då man i efterhand reviderat sina kapitaluppgifter till Skatteverket för att undvika eventuella åtal för skattebrott, alternativt skattetillägg.

Skärpta regler

Och enligt Staffan Andersson, skattejurist på advokatbyrån Bird&Bird, har antalet personer som skickat in självrättelser stadigt ökat de senaste åren.

– Jag har arbetat med det här sen 2009-2010. Förra året kunde man se en rekordartad inströmning av självrättelser – antalet uppgick till 2.500- och året innan låg siffran på 2.200.

Skärpta regler kring informationsutbyte mellan banker i Luxemburg och Schweiz och Skatteverket är en anledning till  ökningen av självrättelser från svenskar som placerat sina pengar i utländska skatteparadis, enligt Staffan Andersson.

– Luxemburg ändrar reglerna från och med i år och kommer då att skicka kontrolluppgifter till Sverige. Samma sak kommer troligtvis att ske i Schweiz. Och de schweiziska bankerna kräver redan nu att kunderna bekräftar att de följer de svenska skattereglerna.

”Får tillbaka på skatten”

Men enligt Staffan Andersson finns det dock fler förklaringar till den markanta ökningen i antalet självrättelser som strömmat in till Skatteverket de senaste åren.

 – Går man in med en rättelse nu gäller den från 2009, eftersom åren före är preskriberade. Förra året kom det in många rättelser, då hade 2007 preskriberats, och just det året var ett bra börsår. 2006 var sista året vi hade förmögenhetsskatt – och då väntade många in 2013 för att skicka in en rättelse.

Och av de svenskar som förra året genomförde en självrättelse och korrigerade omfattningen på sin förmögenhet i efterhand tjänade ett antal på åtgärden, enligt Staffan Andersson.

– De som gör en självrättelse får då betala den skatt de skulle ha betalat för den aktuella perioden. Men på grund av beslut som togs förra året fick en tredjedel av de personerna tillbaka på skatten, vilket berodde på tre orsaker. Dels hade de redan betalat skatt utomlands, dels har det varit väldigt dåliga börsår – vilket innebär att man kan kvitta förlusterna- och dels har man betalat väldigt höga avgifter till bankerna, avgifter man då får dra av.

Preskriberade uppgifter

Den aktuella läckan från HSCB härrör sig till uppgifter från 2007, siffror som med andra ord preskriberats, vilket leder till att Skatteverket nu kan behöva hjälp för att kunna gå vidare, enligt Staffan Andersson.

– De aktuella uppgifterna är redan preskriberade, och för att kunna gå vidare måste nu Skatteverket anta att de här pengarna fanns kvar även år 2009. Det kommer antagligen att leda till att man begär handräckning, det villl säga man skriver till HSBC och begär uppgifter om de aktuella personerna. Men då kommer man bara åt uppgifter som härrör sig till  2012 och framåt.

Och de svenskar som placerat sina tillgångar i HSBC och därefter genomfört en självrättelse har på så vis löst eventuella framtida problem, enligt Staffan Andersson.

– De aktuella personerna har begått ett brott, skatteundandragande, men självrättelsen innebär att de inte riskerar att ställas till ansvar för ett eventuellt skattebrott.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Schweiziska bankläckan

Mer i ämnet