Migrationsverket ser ingen tydlig effekt av nya ebo-lagen

Uppdaterad
Publicerad

I somras ändrades lagen om eget boende, så att asylsökande som flyttar till utsatta områden utpekade av kommunen, inte längre har rätt till dagersättning.

Syftet var att minska segregationen, men enligt Migrationsverket har ändringen ännu inte fått någon tydlig effekt.

 – Fler än vi trodde väljer att inte ansöka om dagersättning. De väljer att helt enkelt bosätta sig i ett anmält område, utan pengar från Migrationsverket, säger Jaqueline Bajo Lundberg, processledare på Migrationsverket.

Sedan 1994 har asylsökande i Sverige enligt ebo-lagen rätt att välja om de under asylprocessen vill bo på ett av Migrationsverkets boenden, eller hitta en egen bostad och då få en ersättning på 71 kronor om dagen utbetald.

”Den effekten har vi inte sett”

För att minska segregationen bestämde regeringen i fjol att lagen skulle ändras. Man gav då 32 kommuner som sedan tidigare hade tagit emot en stor andel av de asylsökande möjlighet att undanta bostadsområden med socioekonomiska utmaningar från ebo-lagen, så att de asylsökande som flyttar dit inte längre har rätt till dagersättning.

Men trots detta har många asylsökande fortsatt söka sig till dessa områden. SVT har tagit del av statistik från Migrationsverket, som visar att det mellan 1 juli och 31 december i fjol var 2 195 asylsökande som flyttade till områden där de förlorade rätten till bidrag.

– Från början väntade vi oss att fler kanske skulle välja att flytta till Migrationsverkets boenden för att det inte längre skulle vara möjligt att bo i eget boende utan ersättning. Men den effekten har vi inte sett, säger Jaqueline Bajo Lundberg på Migrationsverket.

Många flyttar fortsatt till Botkyrka

Att det fortfarande är en lika stor andel av de asylsökande som väljer att bo i eget boende kan enligt henne ha flera förklaringar.

– Det kan antingen vara så att ersättningsnivån är så pass låg att det inte gör någon skillnad för den enskilde, att man har sin försörjning tryggad på annat sätt eller att man ändå väljer att bo med släktingar och vänner för man tycker det är viktigare.

En av de kommuner som flest asylsökande har fortsatt flytta till är Botkyrka. Mellan juli och december flyttade 370 asylsökande dit, vilket kan jämföras med att det den 1 januari 2021 fanns totalt 944 asylsökande med eget boende i kommunen. En av dem som valt att flytta till Botkyrka under asylprocessen är Rudy. Hon hann få sitt uppehållstillstånd innan lagändringen trädde i kraft, men säger att hon skulle ha flyttat till Botkyrka även om det innebar att hon förlorade rätten till bidrag.

Hör Rudy, som egentligen heter något annat, berätta mer om varför hon valde att flytta till Botkyrka i videon.

Så många asylsökande har flyttat till områden utpekade av kommunerna

Tabellen visar, för de berörda kommunerna, hur många asylsökande som flyttat till eget boende i utsatta områden trots lagändringen från juli-december 2020. Dessutom visar siffrorna inom parentes hur många som var inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem under eget boende den 1 januari 2021.

Borlänge: 8 (77)

Botkyrka: 370 (944)

Eskilstuna: 68 (234)

Filipstad: 3 (10)

Göteborg: 445 (1350)

Halmstad: 9 (77)

Helsingborg: 65 (215)

Huddinge: 209 (499)

Järfälla: 50 (361)

Karlskrona: 4 (64)

Katrineholm: 22 (44)

Kristianstad: 37 (84)

Landskrona: 32 (83)

Malmö: 351 (1023)

Norrköping: 43 (211)

Nyköping: 4 (56)

Perstorp: 3 (8)

Stockholm: 198 (3085)

Södertälje: 124 (520)

Trollhättan: 15 (75)

Uddevalla: 5 (87)

Uppsala: 71 (473)

Västerås: 1 (211)

Växjö: 22 (107)

Åstorp: 12 (22)

Örebro: 49 (297)

Källa: Migrationsverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.