Expert: Åtgärder för att slopa oligarksanktioner ”var skenlösning”

Uppdaterad
Publicerad

I januari 2019 slopade USA sina sanktioner mot oligarken Oleg Deripaskas aluminiumkoncern EN+, med verksamhet i Sundsvall. Huvudskälet var att Deripaska sålt en stor del av sina aktier. Men ägarförändringarna var bara skentransaktioner. Det anser Rysslandsexperten Anders Åslund.

– Finansdepartementen i USA och Sverige blundade – man ville inte störa aluminiumindustrin, säger han.

Den 6 april 2018 införde USA omfattande sanktioner mot Oleg Deripaska efter anklagelser om bland annat kopplingar till organiserad brottslighet, något han bestämt avvisat. Även hans bolag EN+ och dotterbolaget Rusal kom på sanktionslistan.

Samma månad anlitade EN+ amerikanska PR-byrån Mercury. Strategin för att avlista En+ kallades Barker-planen, en plan som också Sveriges regering var informerad om. Det framkommer av interna dokument från Sveriges utrikesdepartement. Barkerplanen blev även till stor det förslag som USA:s sanktionsmyndighet senare lade fram.

Planen gick bland annat ut på att Deripaska skulle minska sitt ägande i EN+ från 70 till under 50 procent genom att sälja aktier till flera olika aktörer. Deripaska minskade sitt ägande till 45 procent och i januari 2019 slopades sanktionerna mot EN+ och Rusal eftersom han då inte hade en majoritet av aktierna.

Stiftelser för herrelösa hundar

Den åttonde april i år kom Deripaska även på EU:s sanktionslista. Men EN+ undkom åter sanktionerna. Ett skäl är just att Deripaska inte äger över 50 procent av bolaget.

Men en närmare granskning visar att Deripaska hela tiden haft kontroll över EN+, vilket han har än i dag. Utöver Deripaskas aktier hade hans tidigare fru Polina Deripaska och hennes pappa år 2019 6,75 procent av aktierna via stiftelser. Oleg och Polina Deripaskas två barn ägde 3,42 procent av aktierna, även det via stiftelser.

Utöver det gav Oleg Deripaska drygt 3 procent av sina aktier till en rysk välgörenhetsstiftelse som bland annat ska ta hand om herrelösa hundar, Volnoye Delo. Men den stiftelsen grundades av Oleg Deripaska själv.

Regeringen kände till stiftelsen

När den svenska regeringen drev kampanjen för Deripaska och aluminiumkoncernen 2018 och 2019 var den väl medveten om detaljer kring ägarförändringarna. I ett PM inför dåvarande handelsministern Ann Lindes anti-sanktionskampanjresa till USA i januari 2019 står att man är medveten om att Volnoye Delo grundats av Deripaska. UD lyfter dock fram argumentet att Deripaska inte får ta ut någon utdelning från sin egen stiftelse.

Än i dag äger Deripaska strax över 50 procent av bolaget via stiftelser och familjemedlemmar.

”Skenlösning”

Rysslandsexperten och professorn Anders Åslund har varit rådgivare åt den tidigare ryske presidenten Boris Jeltsin och han säger sig känna Oleg Deripaska väl. Han säger att ägarförändringarna i EN+ och Rusal enbart var skentransaktioner för att oligarken Deripaska skulle kunna behålla makten över bolaget, något USA och Sverige är väl medvetna om.

– Vad man till slut kom fram till var en skenlösning som gjorde att Rusal inte sanktionerades. Jag tror inte man ska vara orolig för att Rusal ska sanktioneras igen, säger han.

”Avstått aktiemajoriteten”

SVT har sökt Oleg Deripaska utan resultat. Men en talesperson för Rusal skriver i ett mail att Deripaska avstått från aktiemajoriteten och kontrollen i bolaget i enlighet med USA:s sanktionsregelverk och att han inte kan ta emot någon form av ekonomisk förmån från bolaget.

SVT har även sökt näringsminister Mikael Damberg för en kommentar – men än så länge utan resultat.

I en ny skriftlig kommentar vill Rusal tona ned betydelsen av den Deripaskanära stiftelsens och familjemedlemmarnas aktieinnehav. De skriver att ”anklagelser om att andra aktieinnehav i EN+ kan kopplas till Mr. Deripaska andel (inklusive hans före detta familjemedlemmar och/eller Volnoye Delo stiftelsen) är grundlösa” eftersom rösträttigheterna kopplade till de innehaven har ”överförts till oberoende stiftelser”. Rusal lyfter även fram att Deripaska enbart kan utse en minoritet av styrelseledamöterna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.