Visa alla (2)

Bara fem av hundra anmälda våldtäkter leder till dom

Publicerad

Endast fem av hundra anmälningar om våldtäkt leder till fällande dom och de allra flesta kommer inte att kunna leda till fällande dom, oavsett hur bra polis och åklagare arbetar. Det är slutsatserna av en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå), som samtidigt kommer med förslag på förbättring.

Anmälningar om våldtäkt har på tio år stigit från cirka 4 000 per år till över 5 000 i Sverige. Men antalet åtal och fällande domar har stått still, eller till och med minskat sedan 2009 och vad som av många åklagare uppfattades som skärpta krav på bevis från HD. I dag leder endast fem procent av anmälningarna om våldtäkt till fällande dom.

Men varför leder så få anmälningar om våldtäkt till åtal och dom, och skulle andelen som leder dit kunna öka om polis och åklagare gjorde ett bättre jobb? De frågorna har utredarna vid Brå ställt sig i den rapport som nu publiceras. Slutsatserna är att polis i regel gör ordentliga försök, men att många fall inte går att utreda.

– De allra flesta anmälningar kommer inte att kunna leda till fällande dom oavsett hur bra polis och åklagare arbetar, säger Stina Holmberg, projektledare på Brå.

Flera förslag på bättring

I knappt hälften av de undersökta fallen, 47 procent, bedömer Brå att det fanns ingen eller låg potential till fällande dom. Det kan bero på osäkerhet om kraven för brott är uppfyllda, att det finns tvivel om händelsen ägt rum, eller formella fel i anmälningen.

Drygt hälften av fallen, 53 procent, bedöms ha potential att leda till dom, och där läggs flest ned på grund av otillräcklig bevisning eller att målsäganden inte vill medverka.

Utredarna föreslå insatser för att öka chansen till att målsägande deltar som en snabb utredning, respektfullt och empatiskt bemötande från polis, och mer stöd från samhället till utsatta kvinnor.

Kan ändå vara positivt

Brå ser brister i var tionde utredning, men medger att de kanske ändå inte kunnat klaras upp. Utredarna tror ändå att förbättringar skulle kunna leda till att några procentenheter fler fall klaras upp, vilket vore en relativt stor förbättring utifrån dagens låga uppklaringsprocent.

Trots att cirka 90 procent av anmälningar ändå inte skulle leda till åtal kan rättsprocessen ändå innebära något positivt för målsäganden, säger projektledaren Stina Holmberg.

– Om polisen gör så absolut bra de kan, kommunicerar det så bra de kan med målsäganden, och verkligen visar respekt och empati.

Brå studerade hundratals fall

Visa

Rapporten har undersökt 785 anmälningar gjorde sedan 2016, och de fall man har undersökt rör sig alla om anmäld våldtäkt mot kvinnor och flickor 15 år och äldre. Alltså inte barn under 15, eller män.

Anmälningarna skilde sig kraftigt åt sinsemellan. Nästan hälften var bekanta med varandra, vilket dock inte behöver betyda närmare kännedom än att man exempelvis setts tidigare på kvällen eller kommunicerat via en dejtingapp. En tredjedel var i nära relation, och fem procent var vad man ofta kallar överfallsvåldtäkter.

I fyra av tio fall handlar det enligt Brå troligen om särskilt utsatt situation, till exempel att offret sover eller är för berusat för att freda sig. I sex av tio fall ska hot eller våld ha förekommit.

En tredjedel av anmälningarna gjordes dagen efter det misstänkta brottet, och en femtedel inkom mer än ett halvår efter tillfället i vilket fall förutsättningarna att klara ut händelsen är mycket små, enligt Brå.

Hälften av målsägarna är ”extra sårbara”, exempelvis personer med missbruksproblem, kognitiv funktionsnedsättning, psykiska problem eller självskadebeteende.

Polis har i genomsnitt (median) gjort åtta utredningsinsatser, men det har varierat mellan inga alls och 71 stycken. Genomsnittliga utredningstiden (median) är 68 dagar, sex procent tar mer än ett år.

I fem procent har man hittat DNA-spår men samtyckesinvändning, alltså att den misstänkte gärningsmannen säger att det handlat om sex med samtycke, minskar ofta värdet av det fyndet.

I fem procent av fallen har det funnits dokumenterade skador kopplade till gärningsbeskrivningen.

Brå har även undersökt om olika grupper av misstänkta hanteras på ett likvärdigt sätt av rättsväsendet. Man har undersökt personer med svensk respektive utländsk bakgrund, utbildningsnivå och om man tidigare lagförts för brott mot person eller sexualbrott.

En rad skillnader finns – misstänkta med utländsk bakgrund åtalas och fälls oftare i domstol, vilket också gäller grupper med lägre utbildningsnivå och personer som dömts tidigare.

Brå framhåller att skillnaderna vid närmare analys förklarar i skillnader mellan hur de typiska ärendena ser ut för respektive grupp, exempelvis i fråga om bevisläge. Undantaget är att misstänkta med svensk bakgrund i genomsnitt utreds mindre utförligt än misstänkta med utländsk bakgrund, enligt Brå.

Rapportörerna medger att utvecklingen i den närmaste framtiden är något oklar på grund av den relativt nya samtyckeslagen, och att effekterna av den ännu är oklara.

Källa: Brottsförebyggande rådet, presskonferens samt rapporten ”Våldtäkt från anmälan till dom – En studie av rättsväsendets arbete med våldtäktsärenden”.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer