Fler människor än någonsin är på flykt. Just nu befinner sig 65 miljoner människor på flykt. Många av dem är barn som flyr från krig.
FN:s barnfond Unicef har sammanställt situationen för barn i krig under 2017.
Där framgår det att barn i allt större utsträckning används som måltavlor i kriget. Men också att många barn som flyr från krig också blir offer.
En genväg till tillit
Anette Carnemalm är psykolog och verksamhetschef för Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Malmö. De tar emot allt fler som bär med sig trauman efter flykt.
Många litar inte längre på samhället. Där spelar Röda Korsets arbete stor roll.
– Vi finns ju ofta på plats före, under och efter flykten. Vi är bekanta. Vi har en genväg in till tillit. Tilliten är konsekvent skadad när man har så hemska upplevelser med sig. Men de kommer ihåg vem som delade ut vattnet innan de flydde och då vet man vilka vi är.
Lek underskattat
Hon säger att det är viktigt hur barn som flytt från krig tas emot.
– Det handlar mycket om mottagande, vad man möter när man kommer hit, i form av välkomnande och en fungerande skola. Alltså det som jag hade önskat att mina barn möttes av om jag skickade dem i förväg för att de skulle få ett bra liv.
– Det handlar om värme, mat, grundläggande trygghet. Lek är underskattat. Att få lov att leka, pyssla och springa.
Kunskapen om hur man ska ta emot traumatiserade barn behöver också bli större. Under 2017 utbildade Rädda Barnen 8.000 personer i Sverige som möter barn i sitt arbete.
– Det har varit vårt bidrag att se till att så många som möjligt kan bemöta de här barnen på bästa sätt. Vi har kunskapen och erfarenheten. Mycket bygger på det jobb vi gör i stridszonerna, säger Elisabeth Dahlin, generalsekreterare för Rädda Barnen i Sverige.
Bekymrade över asylprocessen
Men det finns också konkreta saker svenska politiker direkt skulle kunna göra för att hjälpa barn som flytt från krig.
– Vi är bekymrade över att asylprocessen inte är tillräckligt rättssäker i dag eftersom barnens specifika asylskäl riskerar att inte komma fram, som risken för barnäktenskap, människohandel eller att bli barnsoldat. Det handlar både om att det inte finns tillräcklig kompetens hos dem som utreder och att det kan krävas tid för att göra en korrekt bedömning av vad barnet varit utsatt för, säger Christina Heilborn från Unicef.
Men allra viktigast menar hon är att ändra den tillfälliga lagen som kommit till i syfte att begränsa invandringen.
– Vi ser allvarliga konsekvenser av de restriktiva reglerna för att få återförenas med sin familj. Den möjligheten och rättigheten måste införas igen. Det är det mest akuta och det som skulle göra störst skillnad.