Problemet med arsenik i ris har varit känt en längre tid, men det har hittills saknats lagstadgade gränsvärden för företagen att hålla sig till. I förra veckan tog EU-kommissionen, efter många års utredning, beslut om att lägga till ett avsnitt om gränsvärden för arsenik i en redan gällande förordning om kontamination i mat. Beslutet ska publiceras i början av mars och börjar gälla från den 1 januari 2016.
När Livsmedelsverket undersökte tungmetaller i barnmat hittades arsenik i de flesta av de risbaserade gröt- och vällingprodukterna. Många av dem finns fortfarande ute på marknaden. En av de produkter som pekades ut som ”värstingar” i Livsmedelsverkets undersökning var risdrycker från Rice dream och Carlshamn. Det beror inte på att de innehåller högre nivåer, utan på att den som dricker en risdryck får i sig större mängder.
Ett ettårigt barn som dricker 5 dl risdryck får i sig 3-5 ggr mer arsenik än det riktvärde som EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA tidigare tagit fram som hälsosäkert. Livsmedelverket avråder från att ge produkterna till barn under sex år, men i handeln rekommenderas de från ett år. Den rekommendationen gäller enbart näringsinnehållet.
På Kavli har man nu beslutat att lägga till en varningstext på produkterna.
– Vi kommer att lägga till texten ”lämplig som en del i en varierad och hälsosam kost från sex års ålder och uppåt”. Förpackningarna har redan gått till tryck och kommer att finnas i butik från och med veckan 20, säger Anja Sundgren, kvalitetschef på Kavli som äger delar av Carlshamns sortiment.
Nivåerna skiljer från gång till gång
18 av de risbaserade produkter som Livsmedelsverket undersökte 2013 visade på förhöjda nivåer av arsenik. Matjätten Semper hade tre produkter som visade på höga nivåer arsenik: Kvällsvälling med ris och vete, Risgröt med äpple och mango samt Banangröt. Sedan dess har kvällsvällingen bytt namn till Natti natti-välling och görs i dag på havre istället för ris. Semper har också bytt leverantör och använder i dag ris från en noga utvald leverantör i Italien, berättar Malin Westling, kommunikationschef på Semper.
– Vi har lagt ner ett hårt arbete på att hitta ris som lever upp till våra krav och vi använder lite mindre ris än tidigare. Samtidigt är ris en mild råvara för barn som är väldigt populär, säger hon.
Även Nestlé hade med tre produkter: Sinlac specialgröt, Cerelac risgröt och Minimax barnsondnäring.
– Nivåerna skiljer sig från gång till gång eftersom det är jordbruksprodukter. Vi försöker hela tiden hitta områden som har så lite arsenik som möjligt i jorden. Vi har ett rigoröst kontrollsystem där vi kontrollerar både den färdiga produkten, råvaran och i vissa fall jorden för att säkerställa att vi ligger så lågt som möjligt, säger Marie-Louise Elmgren på Nestlé.
Arsenik i ris kommer inte från bekämpningsmedel och bara i enskilda fall från miljöföroreningar. Arseniken finns naturligt i berggrunden och i vattnet, vilket gör problemet svårt att åtgärda på plats. Ris har visat sig ha en ovanligt stark förmåga att ta till sig arseniken.
Viktig näringskälla i världen
När de lagstadgade gränsvärdena träder i kraft har företagen något att jobba mot, och myndigheterna något att kontrollera. Rickard Bjerselius är övertygad om att det kommer att få ner arsnenikhalten i ris, men han tycker att myndigheterna har väntat för länge.
– Anledningen till att det dröjt så länge är att ris är den största näringskällan på många håll i världen. Sätter vi för höga nivåer riskerar vi att slå undan fötterna på länder som är beroende av ris. EU har ett så stor import av ris så självklart kommer beslutet att få globala följder, säger Rickard Bjerselius.
Många frågor om riskerna
På Livsmedelsverket har telefonerna gått varma efter SVT:s rapportering om att sex av tio risprodukter i en undersökning innehöll arsenik och upplysningstjänsten fick förstärkas.
– En fråga som många ställer är varför vi ska oroa oss när stora delar av världen lever på ris. Men det är också sannolikt att de exponeras för mer arsenik än vi gör. Det är just forskning om cancer från länder som t.ex Bangladesh som ligger till grund för att vi inför de här gränsvärdena, säger Rickard Bjerselius.