När åklagarmyndigheten beslutade att anhålla 22-åringen i sin frånvaro trodde man felaktigt att han var Syrisk medborgare. Handlingarna visar också hur fel namnet var stavat. Foto: Grafik av Pia Brogström, SVT Design

Tog fel på 22-åringens nationalitet

Uppdaterad
Publicerad

Säkerhetspolisen trodde felaktigt att den 22-åring som tidigare misstänktes för förberedelse till terroristbrott, men som helt friats, var syrisk medborgare. Det framgår av handlingar som lämnats ut till SVT Nyheter efter en dom i kammarrätten.

Förundersökningen, som SVT Nyheter nu har granskat, innehåller instruktioner för den husrannsakan som åklagaren beordrade Säkerhetspolisen att utföra. I ett beslut – en så kallad tvångsmedelsblankett – framgår att man ska leta efter anteckningar och telefon och att 22-åringens dator är viktig för utredningen.

Felaktig nationalitet

Den intressantaste detaljen är dock en annan. Säkerhetspolisen skrev felaktigt att 22-åringen var från Syrien.

SVT Nyheter har fått del av handlingarna efter att ha överklagat Åklagarmyndighetens beslut att inte lämna ut dem med generell hänvisning till sekretess.

I domen från Kammarrätten i Stockholm framgår att Åklagarmyndigheten gjorde fel. Domstolen upphävde därför i veckan beslutet och skickade tillbaka ärendet för en ny prövning.

Kritiseras för sekretess

Åklagarmyndigheten handläggning får kritik av Stefan Wahlberg, chefredaktör för Dagens Juridik.

– Åklagarmyndigheten får bakläxa av kammarrätten. Domstolen konstaterar att den här typen av sekretessbedömningar kan man inte göra eftersom varje uppgift i handlingarna ska granskas och konstateras att de omfattas av sekretess. Kammarrätten skriver uttryckligen att Åklagarmyndigheten ska göra om och göra rätt.

22-åringen har begärt en miljon kronor i skadestånd för de tre dygn som han felaktigt frihetsberövades.

Detta har hänt

• 17 november: Säkerhetspolisen upprättar anmälan om förberedelse till terroristbrott. Detta framgår enligt handlingar som SVT Nyheter tagit del av. Brottsplatsen anges till Sverige.

Den brottskod som uppges gäller brott mot brottsbalkens 13 kapitel: Allmänfarlig ödeläggelse, sabotage inkl. grovt, kapning, sjö- eller luftfartssabotage, flygplatssabotage och underlåtenhet att avvärja allmän fara. Vice chefsåklagare Hans Ihrman beslutar att 22-åringen ska anhållas i sin frånvaro. Han vill efteråt inte vill uppge vilket eller vilka brott det rör sig om.

• 18 november: Anders Thornberg, chef för Säkerhetspolisen, beslutar att höja hotnivån. Höjningen görs med ett steg från förhöjt (3) hot till högt (4) hot på en femgradig skala där nivå fem är högsta hotnivån.

• 19 november: Bild på 22-åringen publiceras i flera medier. Vid ett tillslag hemma hos 22-åringen grips han. Enligt handlingarna som SVT Nyheter fått ta del av sker gripandet 14.45. Förhör hålls 15.10 och 20.55 samma dag.

Husrannsakan görs i bostaden och tillhörande utrymmen, ”leta anteckn, tfn, dator av intresse för utredningen” enligt tvångsmedelsprotokollet. Husrannsakan görs också på en annan adress ”eftersök av tfn, dator, anteckningar el. liknande”.

• 20 november: Fortsätta förhör hålls med 22-åringen.

• 21 november: 22-åringen nekar till brott.

• 22 november: Ihrman häver kl 10.30 anhållningsbeslutet, ”misstänkt ska omedelbart försättas på fri fot. Fri fot beräknat kl. 10:47 av [oläsligt] (Säpo)”.

• 26 november: Ihrman beslutar att lägga ned förundersökningen.

• 19 januari: 22-åringen begär via sitt ombud en miljon kronor för de tre dygn som han felaktigt frihetsberövades.

• 1 februari: Kammarrätten i Stockholm ger i en dom Åklagarmyndigheten bakläxa och beslutar att myndigheten ska göra om sin prövning av SVT Nyheters begäran om att ta del av förundersökningen. Samma dag lämnar vice chefsåklagare Hans Ihrman ut bland annat Säkerhetspolisens anmälan och tvångsmedelsblankett.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.