Foto: SVT / Jonathan Näckstrand, AFP / TT

Beskedet från NFC blev spiken i kistan för Palmeutredningen – nio dagar före presskonferensen

Uppdaterad
Publicerad

Revolvern hade kunnat bli en viktig pusselbit i lösningen av mordet på Olof Palme – men polis och åklagare visste att provskjutningen på NFC troligtvis var förgäves. Bara nio dagar innan den omtalade presskonferensen kom det sista nedslående beskedet: Det kommer förmodligen aldrig gå att binda kulorna från Sveavägen till ett mordvapen.

Det är Aftonbladet som rapporterar de nya uppgifterna om vapnet som pekats ut som lösningen på Palmemordet. Enligt tidningen kommer den aktuella revolvern från den vapensamlare som var nära vän med Stig Engström – chefsåklagare Krister Peterssons huvudmisstänkta.

Vapnet är en Smith & Wesson av rätt kaliber som såldes på auktion efter vapensamlarens död. Enligt Aftonbladet lyckades polisen spåra vapnet till en annan vapensamlare med specialintresse för just den här typen av revolvrar och som vunnit budgivningen.

Besked om Palmemordet

Enligt Krister Petersson, som ledde förundersökningen, var vapnet en av orsakerna till att han i intervjuer berättat om sin optimism när det gäller att ”presentera en lösning” på mordet på Olof Palme.

– Det var ett vapen som passade in och det fanns i den kretsen där Stig Engström umgicks så det är klart att vi hade förhoppningar, säger han till SVT.

Ett intetsägande resultat

Den forensiska matchningen av kulan och vapnet gav en nolla på NFC:s skala – bäst är plus fyra, sämst är minus fyra. Det innebär att det vare sig går att fastslå eller utesluta att vapnet är det som användes vid mordet.

Resultatet av provskjutningen kom in till Palmegruppen i god tid före beskedet i februari om att en lösning skulle presenteras. Men för att komma ännu ett steg bad åklagare Krister Petersson om ytterligare ett uttalande från NFC, för att se om det över huvudtaget är möjligt att binda kulorna till ett vapen.

Beskedet blev negativt. Bara nio arbetsdagar före presskonferensen där Stig Engström, mer känd som Skandiamannen, pekades ut som trolig gärningsman, meddelade NFC att kulorna ”utifrån den begränsade spårmängden bedöms kulorna från Sveavägen sakna potential för att med dagens metoder kunna bindas till/identifiera det vapen eller den pipa de utskjutits ur”.

– Fram till 2001 hade man inget bra digitalt jämförelsesystem för provskjutning av kulor utan då var man tvungen att fysiskt plocka fram kulan för att göra jämförelser. Det har hänt hundratals gånger och varje titt gör att kulan kan förändras, förklarar Krister Petersson.

Rätt vapen kan ha provskjutits

Totalt har 788 vapen provskjutits i Palmeutredningen och än har inget matchat kulorna. Men det är också möjligt att rätt vapen har provskjutits utan att NFC fått någon träff. I yttrandet som Petersson begärde ut står vidare:

Kulorna från Sveavägen har dessutom sannolikt aldrig haft potential att kunna bindas till, och därigenom identifiera, det vapen de utskjutits ur. Därmed är det fullt möjligt att det vapen som dödade Olof Palme kan ha passerat SKL/NFC utan att ha kunnat identifieras som mordvapnet”.

Trots detta kan en nolla gällande aktuellt vapen ses som något bättre än flera andra provskjutningar.

– Så mycket kan jag säga att det är inget vapen som har fått plus, men jag är osäker på om något har fått en nolla, säger Krister Petersson.

Sonny Björk: ”Förvånad

Sonny Björk, som provskjutit över 400 magnumrevolvrar under utredningens gång och som också har låtit gjuta av kulorna, har tidigare ställt sig tveksam till att det är omöjligt att identifiera ett vapen.

– Jag är lite förvånad när man säger att man tror att det inte ska gå att identifiera ett vapen, säger Sonny Björk. Jag säger inte att det går men jag tror det finns en möjlighet om man hittar rätt vapen, har han sagt till Veckans Brott.'

Katarina Nestor, kommunikationsstrateg på NFC, vill inte kommentera uppgifterna i Aftonbladet utan hänvisar till spaningsledare Hans Melander.

SVT Nyheter söker Hans Melander.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Besked om Palmemordet

Mer i ämnet