Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Ett 20-tal fartyg ska patrullera Östersjön, det beslutades av försvarssamarbetet JEF i dag. Hör försvarsministern om vad beslutet innebär och varför man fattat det. Foto: Tomas Hallstan

Beslutet: JEF ska patrullera Östersjön med 20-tal fartyg

Uppdaterad
Publicerad

JEF-länderna har tagit beslut om att patrullera Östersjön och delar av Nordsjön med ett 20-tal örlogsfartyg.

Två Visbykorvetter deltar – bakgrunden är en ökad hotbild mot kritisk infrastruktur under vattnet och ska skicka signaler till Ryssland.

– Vi har i dag fattat beslut om att JEF kommer att öka sin marina närvaro på Östersjön, säger försvarsminister Pål Jonson (M) till SVT.

Försvarsministrarna i försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force, JEF, som leds av Storbritannien, beslutade på ett extrainsatt möte på tisdagen att från och med fredag patrullera Östersjön med ett 20-tal örlogsfartyg.

Pål Jonson beskriver beslutet som ”avskräckande och stabiliserande”.

– Det handlar om att bedriva sjöövervakning, ett 20-tal örlogsfartyg kommer att vara verksamma på Östersjön men även delar av Nordatlanten för att beakta säkerhetsläget och bättre skydda kritisk infrastruktur under vattnet, säger Pål Jonson.

JEF har inte tidigare beslutat om någon liknande operativ åtgärd och enligt försvarsministern har dagens beslut tagits i nära samråd med Nato.

– Sverige har meddelat att vi kommer ställa upp med två Visbykorvetter som kommer att ha ett speciellt ansvar för delar av Östersjön.

Finns det någon direkt hotbild som ligger bakom beslutet?

– Det här är naturligtvis symptom på att vi har ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt omvärldsläge men framför allt också i vårt eget närområde och då måste såna här insatser kunna genomföras för att kunna skydda kritisk infrastruktur men också för att skicka signaler till Ryssland.

Utöver Sverige deltar bland andra Storbritannien med fregatt och sjöövervakningsflyg.

”Ett symptom på ett mycket allvarligt säkerhetsläge”

Beslutet är även en följd av det säkerhetstoppmöte som hölls på Gotland inom ramen för JEF i oktober. Då beslutade de deltagande regeringscheferna att ge i uppdrag åt försvarsministrarna i respektive land att utarbeta en plan för skydd av kritisk undervattensinfrastruktur.

Skyddet av kritisk undervattensinfrastruktur är högaktuellt inte minst sedan sabotaget mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 i september 2022 och det misstänkta sabotaget mot gasledningen Balticconnector och två datakablar, varav en svensk, i oktober 2023.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App Store
Ladda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.