Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Foto: Maja Suslin/TT

Bistra tider ger höga krav på regeringens första budget

Uppdaterad
Publicerad

Regeringen har lovat att stötta hushållen genom svåra ekonomiska tider. Men den höga inflationen ställer till problem och vallöften hänger löst.

På tisdag presenterar finansminister Elisabeth Svantesson (M) regeringens och samarbetspartiet SD:s första budget.

Svantesson har tidigare beskrivit budgeten som ”något åtstramande” och menar att det nu är viktigt att vara återhållsam för att inte blåsa på inflationen.

Dyrt att stötta hushåll och företag

Många vallöften ska nu levereras, men också finansieras. Så här långt har regeringen aviserat förslag som tar cirka 27 miljarder av det utrymme på drygt 37 miljarder kronor som man kan ha att spela med. Omkring 7,5 miljarder kronor av utrymmet skapas genom att biståndet inte räknas upp samt att mottagandet av kvotflyktingar minskas från 5 000 till 900.

Några av de dyraste förslagen ska stötta hushåll och företag.

Ett exempel är sänkt skatt på bensin och diesel med 6,7 miljarder kronor, men det är långt ifrån vad flera av högerpartierna pratade om i valrörelsen. Det finns dock en risk att satsningar och förslag driver på inflationen, vilket drabbar hushåll och företag i form av högre priser och räntor.

På söndagen presenterade även regeringen en satsning på 200 miljoner kronor för att återställa och anlägga våtmarker.

SKR vill se statsbidrag

Kommuner och regioner ser dystert på de kommande åren och vill enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) se 20 miljarder i ökade statsbidrag. Det behövs för att hålla jämna steg med ökade priser samt för att undvika kraftiga nedskärningar.

– Självklart behöver vi prioritera välfärd, rättsväsende och försvar. Det är de viktiga delarna i budgeten, säger Svantesson, som inte vill säga något om statsbidrag.

Sänkt skatt på ISK-konton

Hon vill inte heller svara på frågan om det blir några skattesänkningar utöver den på drivmedelsskatten.

Det kan komma fler förslag som påverkar hushållens ekonomi som ännu inte presenterats. Regeringspartierna och SD har lovat sänkta skatter på inkomster och pensioner de kommande åren, men även här finns en risk att man göder inflationen.

Regeringen siktar även på att sänka skatten på sparande i så kallade ISK-konton under mandatperioden, men det blir inget skarpt förslag om det nu, erfar TT.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
SVT:s ekonomiexpert Alexander Norén svarar på frågor från tittarna om inflationen.

Sänkt skatt på bensin/diesel/eldningsolja: 6,8 miljarder kronor

Bibehållen nivå i a-kassan: 5,8 miljarder kronor

Höjda försvarsanslag: 5 miljarder kronor

Höjd milersättning, bibehållet reseavdrag: 1,6 miljarder kronor

Rättsväsendet: 1,43 miljarder kronor

Vård och omsorg: 2,1 miljarder kronor

Skola: 1,6 miljarder kronor

Industriklivet: 0,6 miljarder kronor

Klimatklivet: 0,4 miljarder kronor

Förlängd sänkt dieselskatt för arbetsmaskiner: 0,38 miljarder kronor

Höjd skattereduktion för installation av solceller: 0,28 miljarder kronor

Bostadsbidrag, tillägg: 0,52 miljarder kronor

Sjukpenningsnivå (pga vårdköer): 0,21 miljarder kronor

ESS, forskningsanläggning: 0,36 miljarder kronor

Återställa och anlägga våtmarker: 0,2 miljarder kronor

Totalt belopp hittills aviserade förslag: cirka 27 miljarder kronor

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.