Ett mynt med en kod på baksidan som representerar 25 bitcoin.

Bitcoin-guide: så gör du

Publicerad

Här är en översiktlig guide för den som vill skaffa egna bitcoin och använda dem på nätet.

Skaffa bitcoin

Det finns flera sätt att skaffa bitcoin. Man kan köpa dem privat av någon som redan har, eller så kan man köpa dem på en börs eller via en växlingstjänst på nätet. Det går också att skapa nya egna bitcoin genom att ”gräva” fram dem med hjälp av en specialiserad eller mycket kraftfull dator (men det är så pass tekniskt komplicerat så att det inte är lämpligt att beskriva det i den här guiden).

Det ”vanligaste” är helt enkelt att man köper bitcoin genom att föra över en valfri summa av en traditionell valuta som kronor eller dollar. Det finns många alternativ för detta, som exempel Bitstamp.net, Mtgox.com eller någon svensk aktör som Safello eller BTCx.se.

Varje sajt har utförliga instruktioner för hur det går till, men man börjar oftast med att registrera ett konto. Därefter ser man till att föra över pengar (exempelvis medelst en vanlig banköverföring) till tjänsten ifråga. När pengarna har kommit fram (det kan ta några dagar) kan man växla in dem till bitcoin på en växlingstjänst som Safello, eller köpa dem av någon annan användare på en börs som Mtgox. Då köper man dem till den kurs som gäller vid just det tillfället. Och det kan vara svårt att bedöma när det är ”rätt” läge att köpa eftersom kursen går upp och ner, ofta väldigt snabbt. Det hela kan alltså beskrivas som ganska riskabelt, särskilt på kort sikt och bitcoinkännare brukar sällan rekommendera folk att satsa mer än vad man också kan tänka sig att förlora.

De flesta börser och växlingskontor tar ut en avgift för varje växling/köp/sälj.

Exempel på växlingskontor: Btcx.se och Safello.com.

Exempel på börser: Bitstamp.net och MtGox.com.

Steg-för-steg:

Som exempel kan man alltså göra så här:

1. Skapa en plånbok på Blockchain.info och notera plånbokens adress (det går att skapa flera adresser).

2. Skapa ett konto på Safello.se eller BTCx.se (i vissa fall måste man först skapa en plånbok innan man kan registrera en order).

3. Föra över pengar till sajten enligt sajtens instruktioner.

4. Köpa/växla in till bitcoin när pengarna finns på kontot på sajten. Då hamnar dina bitcoin direkt på den plånboksadress du angett vid orderläggningen, så snart den genomförts.

Köp lokalt

Ett annat sätt att skaffa bitcoin är att försöka hitta någon som vill sälja dem till dig via exempelvis localbitcoins.com eller så kan man besöka måndagsmötet Satoshi Square Stockholm som sker varje måndagkväll på Royal Viking Hotell i Stockholm. Då kan det vara bra att först ha laddat ner en bitcoinklient (en plånbok) till sin mobiltelefon, exempelvis Blockchain som finns till både Iphone och Android.

Sälja bitcoin

Att sälja bitcoin kan göras på ungefär samma sätt som man köper dem, men i omvänd riktning. Men det finns fler alternativ. Eftersom det går mycket snabbt att föra över bitcoin mellan olika tjänster på nätet kan man exempelvis köpa bitcoin på en viss sajt och sedan föra över dem till en annan sajt och sälja dem där. Här gäller det att ta i beaktande varför man säljer sina bitcoin. Vill man exempelvis få ut sina bitcoin i en vanlig valuta gäller det att välja en tjänst som kan överföra beloppet till ett bankkonto i det land man vill ha sina pengar. Som svensk medborgare med svenskt bankkonto kan det alltså vara lämpligt att välja en svensk aktör som har kopplingar till svenska bankkonton. Att få ut sitt saldo i dollar från japanska Mtgox till ett svenskt bankkonto kan ta mycket lång tid. Vill man däremot att pengarna ska betalas ut till ett kinesiskt bankkonto får man välja en kinesisk börs eller växlingskontor, som BTC China.

Överföra bitcoin

I dagsläget är de snabba överföringarna av bitcoin mellan användare världen över (oberoende av landsgränser, bankdagar och myndigheter) ett av de starkaste argumenten för valutans tillväxt. Men det gäller att man orkar läsa instruktionerna för den tjänst eller plånbok man väljer att använda. Ingen ”äger” bitcoin-systemet eller -tekniken (det är öppen källkod), men vem-som-helst kan använda och skapa tjänster baserade på systemet. Det innebär att det finns många alternativ för att hantera bitcoin. Med en nedladdad plånboksmjukvara kan man spara sina bitcoin på den egna datorn, men det kan vara riskabelt om man inte vet hur man krypterar och hanterar sina filer. Därför rekommenderas ofta nya användare att använda en nätbaserad plånbok – då ”lagrar” man sina bitcoin hos en tredje part. Man kan också låta bitcoinen ligga kvar på den tjänst där man köpt dem tills de behöver användas (men även det utgör en risk, det är inte helt ovanligt att webbtjänster hackas och konton töms på bitcoin).

Den tjänst som flest anser är ”bäst” på att lagra bitcoin på nätet just nu är Blockchain.info (klicka på ”plånbok”). Här skapar man snabbt en egen ”plånbok”, och då kan man också skapa adresser till vilka man kan ta emot bitcoin-överföringar. Det allra viktigaste då är att se till att man kommer ihåg lösenordet. Glömmer man bort det är bitcoinen förlorade för alltid. Det går också att överföra bitcoin mellan olika egna plånböcker, både på nätet och på en egen dator. Känner man sig osäker på vad man gör kan det vara en bra idé att testa med mycket små summor först när man gör överföringar, exempelvis 0.00001 bitcoin.

I plånboksmjukvarorna brukar det finnas en inställning för att inkludera en avgift i överföringen. Detta är inte nödvändigt, men en liten avgift ger vanligen överföringen prioritet och då går det ännu snabbare att överföra. Man kan exempelvis ställa in avgiften till 0.001 bitcoin (en millibit). Men många stora överföringar görs helt utan avgift.

Köpa saker och tjänster för bitcoin

Bitcoin-adresser är ett centralt begrepp här, som det är bra att förstå. Man kan skapa hur många adresser som helst i varje plånbok. En adress kan liknas vid ett konto. När man överför bitcoin till någon adress (på nätet exempelvis) så hamnar bitcoinen ”på” den adressen. Det går att göra hur många överföringar som helst till och från varje adress. Man kan alltså samla ihop eller dela upp sina bitcoin på olika adresser, exempelvis av bokföringsskäl eller för att man inte vill ha alla sina ägg i samma korg.

Det är också via en överföring som man köper saker och ting på nätet med bitcoin. Säljaren skapar en bitcoin-adress, man kopierar adressen till sin plånboksmjukvara och väljer hur mycket bitcoin som ska skickas iväg till adressen ifråga. Genom att bevaka saldot på adressen ifråga kan mottagaren avgöra om betalningen genomförts eller inte och det går inte att ångra en överföring.

Spara bitcoin

Utöver att låta bitcoinen man äger ligga kvar på den webbtjänst där man införskaffat dem går det också att spara dem hemma på datorn, eller i en mobiltelefon. I vissa fall kan man inte lämna sina bitcoin på sajten där man införskaffat dem (då har man vid ordertillfället sett till att lägga in en adress dit bitcoinen skickas).

Har man ”tagit hem” sin bitcoin till en egen dator kan man också backa upp dem på ett usb-minne eller en extra hårddisk. Det finns flera program för detta. Några av de största och mest betrodda heter Bitcoin-QT, Multibit och Armory. De fungerar på olika sätt. Den ursprungliga klienten för detta är Bitcoin-QT, som utvecklas löpande av Bitcoin Foundation – den organisation som anses mest drivande i utvecklingen av mjukvaran bakom systemet. Den som använder Bitcoin-QT har också hela ”blockkedjan” nedladdad på sin dator. Den kan beskrivas som en slags bokföringsfil där alla transaktioner i hela nätverket lagras. Det är en samling filer på över 10 GB som ständigt fylls på med nya transaktioner.

Ta en back-up

Den fil man ska ta backup på heter wallet.dat, exempelvis på ett usb-minne eller en hårddisk. Om man skulle råka förlora sin originalfil kan man återställa filen från sin back-up och återigen komma åt sina bitcoin. De privata nycklarna (som ungefär fungerar som lösenord i nätverket) refererar till just den filen. Bitcoin som pengar är alltså INTE ett slags digitala filer som flyger runt på nätet utan är istället kryptografiskt signerade transaktioner till och från adresser som ägaren kommer åt genom sin privata nyckel (nyckeln motsvarar ungefär ett lösenord, och brukar vara inbyggt i mjukvaran som man öppnar sin plånboksfil med – alltså wallet.dat).

Multibit är annars den plånboksklient som rekommenderas av de flesta bitcoinkännare just nu. Det är en så kallad ”light” eller ”thin” client, och då behöver man inte ha hela blockkedjan nedladdad.

Den som känner att det låter krångligt att själv hantera sina bitcoin genom en krypterad blockkedja på den egna datorn kanske bör välja att spara bitcoinen på nätet istället, exempelvis på Blockchain.info. Men se till att skapa ett riktigt krångligt lösenord och skriv också ner lösenordet på mer än en säker plats!

Fakta: Bitcoin

Visa

* En bitcoin, flera bitcoin. Ordet uttalas likadant i singular som plural. Första bokstaven ska vara gemen (liksom i ”internet” eller ”krona”). Vill man däremot referera till det underliggande protokollet (själva systemet) är det mer lämpligt att använda en versal bokstav i början.

* XBT börjar allt mer betraktas som förkortningen för bitcoins växlingskurs gentemot dollarn, men det talas också om att XBT kan komma att referera till en millibitcoin, alltså 0.001 bitcoin. Den enheten kan också uttalas millibit och motsvarar i dagsläget (i slutet av november 2013) ungefär fem kronor.

* Bitcoin betraktas av Finansinspektionen som ett ”betalningsmedel”, inte en valuta, men det spelar mindre roll för användarna som kan betrakta fenomenet som ett finansiellt instrument, som en internationell transaktionsmetod, en handelsvara eller en valuta, exempelvis.

* En bitcoin är delbar ner till åtta decimaler (en hundramiljondels av en bitcoin), så man skulle kunna köpa en limpa bröd för 0.003 bitcoin. Därför spelar det mindre roll hur mycket varje ”hel” bitcoin är värd när de används för att köpa eller sälja varor.

* Även dessa mindre enheter har egennamn, som en mikrobitcoin, eller en millibitcoin. Den just nu minsta enheten, 0.00000001 bitcoin, kallas en ”Satoshi”, efter upphovsmannen/männen bakom systemet.

* Det är inte känt vem eller vilka som döljer sig bakom pseudonymen Satoshi Nakamoto.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Bitcoin

Mer i ämnet