Foto: TT

Björklund besviken på Skolkommissionen

Uppdaterad
Publicerad

Allmänna resonemang i stället för konkreta förslag. Jan Björklund (L) riktar hård kritik mot Skolkommissionens arbete.

– Skolkommissionen är en stor besvikelse, säger han.

Han får dock mothugg från de båda lärarförbunden.

Liberalernas partiledare Jan Björklund hade hoppats på fler konkreta förslag från Skolkommissionen, som i dag lägger fram sitt slutbetänkande. Han är dessutom kritisk till förslaget om att införa lottning som en av urvalsprinciperna till populära skolor.

– Elever ska fördelas efter tombola och det är lite duttande med statsbidrag, men det är ju inga rejäla reformer som föreslås, vilket skulle behövas, säger Björklund.

Vill ha statlig skola

– Likvärdighet är viktigt, men huvudperspektivet måste ju vara att lyfta skolans resultat.

Först och främst borde kommissionen i stället ha föreslagit att skolan ska bli statlig igen, enligt Björklund. Han hade också velat se förslag om exempelvis tidigare betyg och höjda lärarlöner.

Får mothugg

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, som varit en av ledamöterna i Skolkommissionen, försvarar dock resultatet.

– Den reaktionen förvånar mig. Jag tycker att vi lägger fram ett starkt förslag med en nationell strategi, som tillsammans med en rad skarpa förslag kommer att kunna leda till både höjda resultat, ökad likvärdighet och bättre kvalitet i undervisningen, säger hon.

”Inte seriöst”

Lärarnas riksförbund, som också varit representerat i kommissionen, är kritiskt till att oppositionspartier går ut och sågar betänkandet redan innan det har presenterats, genom att kritisera ett förslag av många, lottningen.

– Det är inte riktigt seriöst, säger ordförande Åsa Fahlén.

– Jag är rädd att man gör för mycket partipolitik av detta och lyfter ut enskilda frågor för att kunna profilera sig.

Sex miljarder i statligt bidrag

Lärarnas Riksförbund välkomnar särskilt en ökad statlig inblandning i skolan. Åsa Fahlén pekar på förslaget om ett nytt statligt bidrag på sex miljarder kronor årligen och på att staten sätter en miniminivå på hur mycket pengar som ska gå till skolan i kommunerna.

Dessutom föreslås ett indexvärde baserat på det faktiska elevunderlaget för varje skola som styr hur mycket pengar varje skola får.

– Om det här förslaget går igenom, så kommer det inte längre att vara det här lotteriet med att storleken på skolpengen beror på i vilken kommun du bor, säger Fahlén.

– Det handlar om att man riktar mer pengar till de elever som har störst behov.

Moderaterna kritiska till ”elevtombola”

Moderaternas skolpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall är besviken på Skolkommissionens resultat.

– Regeringen har lagt alla ägg i en korg och sagt att förslagen kommer i Skolkommissionen, vilket innebär att förväntningarna varit jättestora. Därför blir det en viss besvikelse att det inte blir mer konkret av detta. Det finns en rad spår som kan bli positiva men det kommer att ta tid. Det blev ett stort frågetecken med väldigt många utredningar, säger hon.

Särskilt kritiska är Moderaterna till förslaget om lottning.

– Det är ett riktigt dåligt förslag. Vi ska inte ha ett skollotteri, där våra elever är lotter i en tombola. Problemet är att man inte lägger fokus på att vi måste få skolor som är bra. Vi ska bara ha bra skolor i Sverige, säger Waltersson Grönvall, som dock välkomnar förslaget om aktivt skolval.

SD: ”Dumt med lottning”

Stefan Jakobsson, skolpolitisk talesman för Sverigedemokraterna, anser att Skolkommissionen landat i två väldigt viktiga förslag. Det ena gäller lärarutbildningen, att den måste bli bättre. Det andra är att man föreslår en karriärmöjlighet för lärare.

– Man vågar sätta fingret på orsaken till att lärare lämnar yrket. Vi får bara tillbaka dem om vi förbättrar arbetsmiljön – det är nummer ett – och att vi ger dem en karriär.

Förslaget om lottning beskriver Stefan Jakobsson däremot som dumt och han har svårt att se att politikerna kommer att ställa sig bakom det.

– Tas närhetsprincipen bort och det lottas istället kan du ju få dina barn på massvis av olika ställen i kommunen istället för på den skola som ligger närmast.

LO vill gå längre

LO är kritiska till kommissionen av andra anledningar, de tycker att förslagen inte går tillräckligt långt.

”LO hade gärna sett fler ordentliga förslag som kraftfullt angriper problemen med den minskade likvärdigheten i skolan.”, skriver LO på Twitter.

SKL fortsatt kritiska

Sveriges kommuner och landsting, SKL, var mycket kritiskt när delbetänkandet presenterades för knappt ett år sedan. Ordförande Lena Micko ser nu fortsatta brister:

– Vi är fortsatta kritiska. Det finns en risk i all god ambition att det blir ännu svårare att styra då man skulle ge ansvar till någon form av skolchef som ska styra från staten. Det kan bli frågetecken för vilket ansvar kommunerna ska ha, säger hon.

– Det är inte mer statlig styrning utan bättre statlig styrning som behövs.

”En vändpunkt för svensk skola”

Per Kornhall, forskare och oberoende skoldebattör, är positivt överraskad av Skolkommissionens slutbetänkande.

– Det är bättre än jag trodde, jag tycker att det är ett riktigt viktigt dokument för svensk skola, säger han.

– Om vi inte hamnar i politiskt käbbel, utan faktiskt kan genomföra det här, tror jag ärligt talat att vi om 10–20 år kommer att se det här som en viktig vändpunkt för svensk skola.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.