Om föräldrarna får ansvar för de skadestånd som unga brottslingar drar på sig, hamnar färre i långvarig kriminalitet. Så lät resonemanget bakom en lag som alliansregeringen drev igenom 2010, om utökat skadeståndsansvar för vårdnadshavare.

Tanken var att föräldrar skulle tvingas ta mer ansvar för sina barn och på så sätt skulle ungdomsbrottsligheten minska. Dåvarande justitieminister Beatrice Ask (M) drev igenom lagen, trots att många remissinstanser var kritiska.

Svidande kritik

Nu har lagen funnits i sju år och Brottsförebyggande Rådet, Brå, har på regeringens uppdrag utvärderat reformen. Rapporten är en svidande kritik mot en lag som beskrivs ha skapat fler problem än den löst.

Enligt Brå finns inget som tyder på att lagen haft någon brottsförebyggande effekt. I stället för att öka föräldrarnas engagemang tycks lagen närmast ha försvårat relationen i familjerna. Det har inte blivit lättare för brottsoffer att få ut sitt skadestånd, som det var tänkt. Dessutom har lagen skapat nya problem, särskilt för ensamstående mammor.

Drabbar ensamstående mammor

Fler mammor än pappor har blivit skadeståndsansvariga. Och ensamstående mammor har mindre ekonomiska marginaler och därmed sämre möjligheter att betala det de ådöms enligt den nya lagen.

Ett exempel på hur lagen slår är den mamma i Göteborg, vars dotter dömdes för grovt förtal i det så kallade Instagram-målet. Där dömdes mamman att betala dotterns skadestånd på sammanlagt 130.000 kronor, till flera målsägande.

Negativa effekter

I sin utvärdering föreslår Brå nu att lagen görs om. Eller skrotas helt.

– Det är synd att en lag som drivs igenom med goda intentioner fungerar så dåligt, säger Anna-Lena Beutgen, utredare på Brå. Om man nu beslutar sig för att behålla lagen bör den åtminstone göras om för att minska på de negativa effekter den har.

SVT  Nyheter har utan resultat sökt Beatrice Ask, ordförande konstitutionsutskottet, (M) för en kommentar.