I en ny rapport har Brottsförebyggande rådet undersökt ungdomsrån – en brottstyp som ökat kraftigt de senaste åren. Mellan 2015-2019 fördubblades antalet anmälda rån mot personer under 18 år, från 1 084 till 2 489 stycken. Trenden som bröts dock 2020. Enligt Brå beror nedgången troligtvis på pandemin.
Även ungdomars oro för att utsättas har ökat, enligt rapporten.
– Det kan vara en traumatisk upplevelse att utsättas för ett rån. Ökningen är särskilt tydlig bland pojkar, säger Anna Öström, projektledare för rapporten och utredare på Brå, till SVT:s Morgonstudion.
Sker oftast utomhus
Brå har kartlagt omkring 550 slumpmässigt utvalda förundersökningar om ungdomsrån från åren 2015 och 2019 där pojkar misstänks.
Över hälften av rånen har skett utomhus, oftast mellan klockan 15 och 22.
– Vanliga platser är till exempel kommunikationsknutpunkter nära skolan, gallerior, köpcentrum och den typen av platser, säger Anna Öström.
Mobiltelefoner, kläder och hörlurar är de vanligaste rånbytena.
Förnedring i vart tredje fall
I rapporten har man även tittat särskilt på de så kallade förnedringsrånen, alltså rån som karaktäriseras av en vilja att ytterligare skada, skrämma eller kränka brottsoffret. Detta förekommer i drygt en tredjedel av fallen där pojkar är gärningsmän.
– Det kan handla om alltifrån att man kränker någon verbalt till att brottsutsatta tvingas ta av sig kläderna, säger Anna Öström.
Vid en jämförelse mellan åren 2015 och 2019 framkommer emellertid att andelen ungdomsrån med förnedringsinslag snarare har minskat under ifrågavarande period.
I rapporten framkommer också att andelen flickor som misstänks för rån ökar, och i en majoritet av förundersökningarna där minst en flicka är misstänkt förekommer förnedringsinslag och maktutövning.
Många återfaller
De som utsätts för rån är ofta från mer välbärgade områden och har svensk bakgrund, medan de misstänkta gärningsmännen i hög utsträckning kommer från socioekonomiskt utsatta områden och har utländsk bakgrund. Motiven till rånen kan bland annat vara behov av pengar eller att få status i den egna gruppen.
I hälften av fallen har den misstänkta gärningspersonen tidigare varit misstänkt för liknande brott.
– Det betyder att många av ungdomarna som rånar fortsätter på en kriminell bana. Det är allvarligt och behöver uppmärksammas, säger Anna Öström.
För att minska ungdomsrånen rekommenderar Brå bland annat riktade insatser mot de unga som anmäls för första gången. Myndigheten ser också ett behov av utökat stöd till föräldrar till både offer och förövare.
