Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Brister i stöd till nyanlända elever – många riskerar att hamna efter

Brister i stöd till nyanlända elever – många riskerar att hamna efter

Uppdaterad
Publicerad

Nyanlända elever har rätt att få stöd på sitt modersmål för att lyckas med skolan. Men kvaliteten på stödet och tillgången skiljer sig stort. Långt ifrån alla barn får den hjälp de behöver.

Det handlar om så kallad studiehandledning på modersmål.

Tanken är att elever ska ges förutsättning hänga med i alla ämnen, trots att de inte hunnit lära sig svenska.

– Att lära sig både ett nytt språk och nya ämneskunskaper samtidigt är svårt. Att som nyanländ få stöd på det språk man är starkast i är viktigt för att ens ha möjlighet att lyckas i skolan. Men studiehandledningen kan också handla om att få hjälp att förstå det svenska skolsystemet, säger Hülya Basaran, projektledare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Stor ökning av nyanlända elever

Stödinsatsen, som alla elever som inte klarar av att följa undervisningen på svenska har rätt till, har dessutom blivit allt viktigare då andelen elever i grundskolan, som nyligen invandrat till Sverige, ökat kraftigt sedan 2012.

Elever som inte är folkbokförda ingår i kategorin okänd bakgrund. Foto: SVT Design

Läsåret 2018/19 handlade det om nästan 8 procent eller cirka 81000 elever. Läsåret 2012/13 var samma siffra knappt 40000 elever.

Och på fem år har andelen elever som får studiehandledning på sitt modersmål nästan dubblerats. Från 17308 läsåret 14/15 till 33443 läsåret 18/19, enligt siffror som SVT Nyheter tagit fram.

Foto: SVT Design

”Slumpen ska inte få avgöra”

Men det finns en rad problem som gör att eleverna kan hamna efter i skolan, trots att man har rätt till stödet.

I en statlig utredning som nyligen presenterades slog man fast att det inte är elevernas faktiska behov som styr tillgång till och deltagande i studiehandledningen.

Ett av de allvarligaste problemen handlar om att stödets omfattning och kvalitet varierar över landet.

”Turen eller slumpen att råka hamna i en skola som anordnar stödet med hög kvalitet ska inte få avgöra om en elev når upp till kunskapskraven”, skriver utredaren.

Stor brist

Ett annat problem som lyfts fram handlar om bristen på studiehandledare.

Och utredningen bedömer att den låga andelen studiehandledare med pedagogisk högskoleexamen är ett allvarligt problem för stödåtgärdens kvalitet och status.

Hülya Basaran håller med.

– Det är så ont om studiehandledare att man kanske bara anställer någon som kan språket som eleven får stöd på, men samtidigt kanske inte läraren kan svenska. Och att dessutom få tag på någon som har ämneskunskaper och är insatt i skolans styrdokument.

– Det finns också studiehandledare som verkligen gör ett bra jobb, men som behöver få mer utbildning om till exempel flerspråkighet och den svenska skolans kunskapssyn – men eftersom det är en sådan brist vill inte skolorna skicka iväg dem på utbildning, säger Hülya Basaran.

I den statliga utredningen föreslår man bland annat att kraven på kommunerna att ordna studiehandledning på modersmål ska skärpas samt att Skolverket bör få i uppdrag att samordna och driva utvecklingen av stödinsatsen.

Förslagen ligger just nu hos utbildningsdepartementet, som inte vill kommentera utredningen i nuläget.

Fakta: Studiehandledning på modersmål

Visa
  • Studiehandledning på modersmål ges till barn och unga som nyligen kommit till Sverige och som kan ha svårt att följa undervisningen på svenska.
  • Man har då rätt att få stöd på sitt modersmål eller på sitt starkaste skolspråk.
  • Studiehandledning blandas ibland ihop med modersmålsundervisning, men till skillnad från modersmålsundervisning är studiehandledning på modersmål inte ett eget ämne. Det finns ingen kursplan eller styrdokument och då stödet sätts in efter en bedömning, kan man inte säga exakt hur många som borde få stödet.
  • Den största gruppen som får studiehandledning på modersmål i dag är elever födda i Syrien. Sen kommer elever födda i Sverige och efter dem elever födda i Somalia. Stödet är alltså inte bara begränsat till nyanlända elever och Sverigefödda elever utgjorde 11 procent av alla elever med stödet läsåret 2017/2018.
  • I dag arbetar 3961 studiehandledare i svenska skolor fördelade på 2003 heltidstjänster. De flesta finns i grundskolan och var femte har pedagogisk högskoleexamen. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer