Det finns bra hjälp att få, menar säger Sven-Erik Alhem, förbundsordförande Brottsofferjouren. Problemet är att den som behöver den inte alltid får den.

– De som vill få kontakt med den professionella sidan kan få vänta väldigt länge på det, och ibland kanske upplever att det inte kommer alls, säger han.

Sven-Erik Alhem säger att han inte riktar kritik mot någon specifik myndighet, men att det är väldigt viktigt att stödet kommer tidigt.

– Tiden har stor betydelse. Får man tidigt stöd, både medmänskligt och professionellt, ger det de allra bästa förutsättningar för att man ska kunna komma över den stora sorgen som drabbat en. Då kan sorgearbetet fortsätta tills den blir något som förhoppningsvis blir lättare att uthärda.

”Måste finnas ett omhändertagande”

Ewa-Britt Gabrielsen, språkrör för Riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade, menar att det finns stora brister i möjligheterna att få stöd som anhörig. Hon anser att det borde vara en självklarhet att det ska finnas ett stöd efter att polis har lämnat dödsbud i hemmet.

– Där sitter de anhöriga och taket har nyss ramlat ner i huvudet på dem och vet ingenting. Man vet inte vad man ska göra. Det måste finnas ett omhändertagande.

Socialministern: ”Mycket finns kvar att göra”

SVT Nyheter har upprepade gånger under flera dagar sökt en kommentar från regeringen kring uppgifterna om att stödet till brottsoffer brister. Justitiedepartementet uppger att frågan inte är departementets ansvar och hänvisar till Socialdepartementet.

Socialminister Lena Hallengren meddelar att hon inte kan ställa upp på en intervju, men lämnar en skriftlig kommentar där hon säger att tillgången till omedelbart krisstöd för brottsoffer, anhöriga och vittnen kan vara helt avgörande för att förhindra komplicerade sorgeprocesser.

Hallengren skriver att ansvaret för kris- och traumastöd är en fråga för såväl psykiatrin som hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Socialministern skriver vidare att regeringen satsa cirka 6,7 miljarder 2021 för att stärka primärvården som är första ingången vid psykisk ohälsa.

”Mycket finns dock kvar att göra. Att stärka anhörig- och närståendeperspektivet i vården och omsorgen är en viktig fråga för regeringen som vi kommer att få skäl att fortsatt engagera oss i,” skriver Hallengren.