Sällan har en regering stått inför så stora utmaningar inför ett valår. Sakpolitiskt är problemen omfattande. Det handlar till exempel om den grova brottsligheten som fortsätter att plåga samhället och om långtidsarbetslösheten som nu är uppe på historiskt höga nivåer.
Regeringens huvudproblem på kort sikt handlar dock mer om att säkra stöd i riksdagen. Utan januariavtalet, som sprack i somras, saknar regeringen majoritet för budgeten. I så fall måste sannolikt både Vänsterpartiet och Centerpartiet att rösta ja till den. Därför har regeringen kryddat budgeten med löften som är skräddarsydda för just dessa båda partier.
Nära sammankopplade processer
Denna process är dessutom nära sammankopplad med den statsministerprocess som samtidigt väntar i riksdagen. När Stefan Löfven avgår som S-ledare i november avgår han också som statsminister. Riksdagen ska utse hans efterträdare och kan då ställa krav för att släppa fram en ny statsminister.
Den budget och de satsningar som presenterats idag kan alltså inte enbart ses som en valbudget, utan också som en budget som ska säkra stöd i riksdagen för regeringens ekonomiska politik och för en ny statsminister. Att riksdagen ena vecka släpper fram en ny statsminister och nästa vecka fäller dennes budget är inte logiskt. Å andra sidan är inte politik alltid logiskt.
Hittills har beskeden från de tilltänkta stödpartierna Centerpartiet och Vänsterpartiet varit avvaktande. I budgeten finns förslag som ska tilltala båda. Mest får Centerpartiet, som inte uppfattas ha samma problem att i stället släppa fram en moderat budget. Vänsterpartiets krav på skattehöjningar tillgodoses inte i regeringens budgetproposition, men det försvarar finansministern med att det inte är rätt läge i återhämtningen efter pandemin att genomföra skattehöjningar.
Försöker parera V:s krav
Regeringen försöker i stället parera V-kraven genom höjda bidrag och sociala ersättningar. Kanske räcker det. Oavsett vad lär en moderat budget knappast vara mer attraktiv för Vänsterpartiet. Det hoppas regeringen ska vara avgörande.
Men även om Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna tidigare har kört över regeringen i budgetfrågan är det inte säkert att de försöker göra det denna gång. KD-ledaren Ebba Busch har redan uttalat sin tvekan inför att återigen köra över regeringen, med tanke på att det ändå kan bli så att denna budget i så fall administreras av en socialdemokratisk statsminister.
Å andra sidan innebär budgetbehandlingen i riksdagen att oppositionen till höger ges en möjlighet att manifestera både en viss grad av enighet i den ekonomiska politiken, men också en möjlighet att tydliggöra skiljelinjerna i svensk politik inför valet nästa år.
En annan fråga som kan bli avgörande är konflikten mellan Centerpartiet och Miljöpartiet om strandskyddet och skogspolitiken. Centerpartiet har kopplat denna fråga direkt till ett eventuellt stöd för budgeten, medan Miljöpartiet de senaste dagarna skärpt tonen och nu hotar att spräcka regeringen om Socialdemokraterna går Centerpartiet till mötes.
Läget är alltså genuint osäkert, och det lär vara så ytterligare en tid, innan riksdagen sätter ner foten om både budgeten och en ny statsminister.