Andreas Nord, biolog med inriktning på fågelfysiologi, Karin Hjerpe, analytiker på SMHI:s nationella kunskapscentrum för klimatanpassning, Gustav Strandberg, klimatforskare och forskningsledare på Rossby Centre, och Pererik Åberg, meteorolog och journalist vid Sveriges Television. Foto: Pressbild/TT/SVT

Chatt med experter om klimatförändringarna i Sverige

Uppdaterad
Publicerad

Märker du av klimatförändringarna där du bor? Vad undrar du om dem? Här gavs chansen att ställa frågor till expertkvartetten i SVT:s klimatchatt.

Under onsdagen, mellan klockan 11 och 13, bjöd vi in fyra experter för att svara på klimatfrågor.

Nu går det inte längre att ställa frågor, men kanske någon annan undrade samma sak som du och fick svar – läs chatten här:

Klimatchatt

Pinnat inlägg

Tack för alla frågor ni skickat in! Nu har vi stängt chatten för den här gången.

Var är min fråga?
1. Vi fick in väldigt många frågor och experterna svarade så fort de kunde. Tyvärr hade vi bara två timmar på oss, och alla frågor kunde därför inte besvaras.

2. Det här är inte ett kommentarsfält, skickade du in ett påstående utan fråga som inte var riktad till experterna så släpptes därför inte din kommentar igenom på grund av det.

Slutligen kommer här ett par länkar till några av de artiklarna vi har publicerat igår och idag:

Vi har besökt 22 platser i Sverige för att se hur klimatförändringarna märks i vår vardag – men också hur vi anpassar oss.

SVTs klimatkorrespondent har gjort en analys på temat svensk vinter. Startar ni videon så berättar hon om hur svensk ekonomi på kort sikt kan gynnas av uppvärmningen.

Pinnat inlägg

Experterna som svarar på era frågor:

Karin Hjerpe, analytiker på SMHI:s nationella kunskapscentrum för klimatanpassning.

Gustav Strandberg, klimatforskare och forskningsledare på Rossby Centre, som är SMHI:s enhet för klimatmodellering.

Andreas Nord, ansvarar för "Fråga en biolog". Han är biolog med inriktning på fågelfysiologi och forskar på hur fåglar hanterar extrem kyla och värme.

Pererik Åberg, meteorolog och journalist vid Sveriges television. Han är kunnig inom både väder och klimat.

Åke g • Vad är den största klimatboven globalt ??

Inressant fråga, men egentligen är det vi människor tillsammans. Sett till en enstaka branscher ligger nog fossilbolag långt fram. Och större globala skogsbolag.

Tobias • Det känns som att vi geografiskt sett är "lyckligt lottade" som bor i Sverige, att de stora, katastrofala förändringarna kommer nå oss mycket senare än andra. Stämmer detta? Hur mäter man en sån sak?

Det stämmer. Förändringar i klimatet drabbar först och främst de länder som redan nu ligger på marginalen. Vi kommer också påverkas men vår förmåga att stå emot och återhämta oss är så pass mycket större än många andra länder som saknar resurser

Robin (igen) • Jag har läst att den smältande inlandsisen på Arktis och Grönland riskerar att få golfströmmen att stanna av och därigenom ge oss ett klimat som liknar Sibiriens. Enligt den artikeln har golfströmmen redan dämpats med 30%. Hur ser ni på det här? Stämmer det?

Det finns forskningen på just det som du skriver, att sötvatten från smältande inlandsisar fått golfströmmen att sakta in. Men de flesta rapporter jag sett talar inte om att Golfströmmen kommer stanna helt.

Hoppfull • Hej! Är det helt kört för klimatet eller kan vi ta oss ur det här? Finns det några ljusglimtar? Jag känner att jag börjar tappa hoppet, det känns som det händer alldeles för lite på den politiska och internationella fronten.

En stor ljusglimt är att trots den politska senfärdigheten faktiskt mejslades fram ett avtal i Paris 2015. Det har sina brister och det är lång väg att få till hållbara utsläppsnivåer, men det kom till ett avtal underskrivet av 194 länder o nu ratificerat av 185. USA försvann ett tag men har nu kommit tillbaka. Detta är stort framtsteg även om det kan tyckas futtigt. Det finns nu en möjlig väg att gå. Desstutom tas många beslut på mer lokal nivå som har stor effekt. Bland annat är det många delstater i USA som ligger enormt långt framåt. Grön energi är på frammarsch och är numera mer än väl konkurrenskraftig och mängder av nya uppfinningar har börjar dyka upp. Dessutom har fler och fler personligen börjat engagera sig i frågan och vad som kan göras. Så visst finns hopp.

Rosy • Jag bor i Uppsala, undrar om det vanligt att se små växter att växa ut i början av februari? Är det pga klimatförändringar?


Det börjar bli allt vanligare. När vintrarna blir kortare och mildare kommer vegetationen igång tidigare. Det ser vi över hela landet, och vi kommer nog att se mer av det i hela landet i framtiden. Här i Skåne blommade till exempel både tusenskönor och den invasiva växten boerstånds på nyårsafton. 

Emma • Vad kan man som privatperson tänka på vid tex nya husbyggen eller renoveringar vad gäller markplanering? Vi bor tex nedanför en lägda och fick förra januari mycket stående vatten utan att det blev några skador. Plantera fler träd och björkar som binder mer vatten, stengabioner eller hur på andra sätt leda bort vattnet?

Om man har möjlighet att vid nybygge välja en plats som inte riskerar att översvämmas är det förstås att föredra. Behöver man skydda befintlig bebyggelse kan det till exempel vara bra att se över avrinningsvägar så att vattnet inte rinner mot huset. Träd som suger upp vatten kan också göra nytta. Det går även att vidta åtgärder för att skydda själva byggnaden och se till att huset är tätt.

Lars Almström • Professor Bengt-Gunnar Jonsson menar att skogsavverkningen i Sverige orsakar dubbelt så stor klimatskada som alla utsläpp från fossila bränslen, varje år.
Håller ni med?


Det här har det forskats mycket på både i Sverige och i utlandet, och olika aspekter har lyfts fram i debatten. Dessa forskningsresultat bör vägas mot varandra så att debatten kan ändras från att vara “tyckande” till att vila på en forskningsbaserad grund. 

Sara • Vad kommer bli de största negativa konsekvenserna för oss i mellersta Sverige?


Det beror såklart på vilken aspekt vi tittar på, men det är sannolikt att framtiden i Mellansverige kommer att innebära varmare, torrare somrar och mildare vintrar med mycket barmark och dåliga möjligheter till vinterrekreation. På sikt kan torka kanske också innebära att det blir sämre tillgång på svamp och bär i skogen. Det är min gissning! 

Robin • Hej! Jag undrar hur ni tycker man ska bemöta människor som inte tror att vi orsakar klimatförändringar. Vedertagen forskning biter liksom inte på någon som är faktaresistent. Hur får vi bukt med den här skepsismen så att vi kan börja samarbeta och göra något åt själva problemet?

Hej Robin
Du pekar på ett enormt problem där jag som naturvetare bara kan vara självkritisk. Jag/vi har inte lyckats nå ut med vad vetenskapen kommit fram till och hur den påverkar och kommer påverka i framtiden. Jag, andra naturvetare liksom forskare har trott att det räcker med att visa diagramm, staplar och tabeller. För vi förstår vad dessa säger. Men alla gör inte det. Så använd inte det sättet iallafall för det verkar inte fungera.
Men det finns andra sätt. Bland annat har sceptival science gjort den app som heter Cranky Uncle som ger tips på hur man kan förstå och svara skeptiker av klimatvetenskapen.

Kent • Ser att flera frågat om minskade mängder av insekter!Varför nämner ni inte i era svar att vindkraftverken dödar massor av insekter,fåglar,fladdermöss samt släpper ut stora mängder mikroplaster i naturen?


Flera olika mänskliga aktiviteter har stor påverkan på djur och natur. Det är viktigt att undersöka, så att lämpliga åtgärder kan sättas in för att balansera till exempel framtidens behov av miljövänlig, på lång sikt hållbar, energiproduktion med bevarandet av biologisk mångfald. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatförändringar i Sverige

Mer i ämnet