Inrikes

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I inslaget listar statsvetaren Jonas Hinnfors tre skäl till varför det bråkas om talmansposten – som SD tidigt markerat som en viktig fråga. Foto: Anders Wiklund/TT

Infekterat val av talman: ”Har en tung symbolisk betydelse”

Uppdaterad
Publicerad

Sverigedemokraterna uppgav tidigt att de såg talmansposten som en viktig fråga, men vem som faktiskt blir nästa talman vet vi först på måndag.

– De partier som inte är så förtjusta i SD har mycket svårt att se att en sverigedemokrat ska ha denna tunga symboliska betydelse och representera riksdagen utåt, säger statsvetaren Jonas Hinnfors.

Socialdemokraternas linje har alltid varit att riksdagens största parti ska ha talmansposten. Moderaterna har å sin sida hävdat att det största partiet i det vinnande blocket utser talman.

Nu är Moderaterna inte längre största parti i sitt block. Det är Sverigedemokraterna, som därför gör anspråk på posten. Och då blir frågan om talman plötsligt ovanligt laddad.

Näst kungen

Talman är den högsta valda befattningen i Sverige. Bara kungen är högre i formell rang. Posten saknar politiskt inflytande men är viktig vid regeringsbildningar samt som officiell representant för konungariket Sverige.

För SD vore det en mycket viktig prestigevinst om man fick den posten. En slutgiltig bekräftelse på att partiet kommit in i finrummen.

Både S-ledaren Magdalena Andersson och Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi har tidigare öppnat för att släppa fram en moderat kandidat som talman, för att förhindra att SD får posten.

Men även på den egna sidan finns det, framför allt i Liberalerna, ledamöter som inte vill låta SD få talmansposten.

Varför blir det bråk om vem som innehar talmansposten – trots att den egentligen inte är politisk till sin natur? Hör Jonas Hinnfors i inslaget.

Så går talmansvalet till

Om Ulf Kristersson nominerar Andreas Norlén väljs han sannolikt med acklamation, det vill säga utan omröstning.

Nomineras i stället en SD-ledamot väntar en långdragen och osäker röstningsprocedur.

Samtliga 349 ledamöter röstar nämligen med slutna valsedlar.

Det betyder att även om Ulf Kristersson har erbjudit SD talmansposten i tidigare förhandlingar, så finns det inga garantier att en sverigedemokrat faktiskt väljs.

För att vinna valet räcker det inte att få flest röster, utan det krävs fler än hälften av rösterna, det vill säga minst 175.

Sker inte det, görs hela proceduren med slutna valsedlar om. Även den andra gången krävs mer än hälften av rösterna för att vinna.

Och sker inte det, så blir det en tredje omröstning, och då vinner den som fått flest röster även om det inte är fler än hälften.

Skulle den omröstningen sluta lika, avgör lotten.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.