De gynnas mest i regeringens höstbudget

Uppdaterad
Publicerad

Pensionärer, barnfamiljer och personer som lever på sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning.  

Det är framförallt de här grupperna som gynnas av regeringens höstbudget.

– Framförallt är det dem med de lägsta inkomsterna som regeringen väljer att prioritera, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank.

En stor del av regeringens höstbudget, omkring 40 procent, läggs på hushållen, menar Arturo Arques som arbetar som privatekonomi på Swedbank.

– I stort sett alla får någonting, sedan får inte alla lika mycket, säger han.

Satsning på sjuk- och aktivitetsersättning

Men det är några grupper som får ta större del av kakan: Personer som tar del av sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning, barnfamiljer och pensionärer.

– Pensionärer med garantipension och får mer i och med att bostadstillägget höjs och att de får en liten skattesänkning, säger SVT:s ekonomikommentator Kristina Lagerström i SVT:s sändning.

Det är enligt Arturo Arques viktigt att inte sluta med ekonomiska stimulanser alltför tidigt efter en kraftig ekonomisk nedgång, likt den vi sett under pandemin.

– Eftersom en stor del av ekonomin och tillväxten beror på den privata konsumtionen så vill man se till att stärka hushållens möjlighet att konsumera. Människor som lever på marginalen kommer i större utsträckningen att använda de här pengarna man får i plånboken, säger han.

Sätt att utjämna klyftor

Américo Fernández, privatekonomisk talesperson på SEB, menar att budgetsatsningarna även kan ses som ett försök att utjämna inkomstklyftor.

– Tillgångsvärdena, börsen och bostadsmarknaden, har gått som tåget under hela pandemin. Det har gynnat människor som är i arbete, äger sin bostad och har ett sparande på börsen.  Vissa grupper har halkat efter ekonomiskt och det är dem som man satsar på i den här budgeten, säger han.

Många märker ingenting

Regeringen vill även genomföra breda skattesänkningar som är riktade främst mot låg- och medelinkomsttagare med ett maxbelopp på 110 konor.

Men den stora majoriteten av svenskarna kommer dock inte att märka av någon stor skillnad i plånboken, tror Américo Fernández.

– De som lämnas utanför i den här budgeten är dem som förvärvsarbetar, men samtidigt har man satsat mycket på dem i tidigare budgetar, säger han.

Miljoner och miljarder – vad betyder egentligen budgetsatsningarna?

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Miljon- och miljardsatsningarna har duggat tätt - hör ekonomerna om vad de egentligen betyder.

Så påverkas olika grupper av regeringens höstbudget enligt Swedbanks beräkningar.

Sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning

För en person som lever på sjukpenning och har en lön på 35 000 kronor så kan det här vara en skillnad på ungefär 1300 kronor i månaden.  

För den som lever på sjuk- och aktivitetsersättning på garantinivån kan det handla om 1600–1700 kronor i månaden, enligt SEB:s beräkningar.

Pensionärer

Bostadstillägget för pensionärer höjs och skatten för pensionärer sänks, vilket för en genomsnittlig pensionär med garantipension betyder cirka 350 kronor mer i plånboken.

Barnfamiljer

Regeringen inför den så kallade familjeveckan, vilket var ett av Socialdemokraternas vallöften i valrörelsen 2018. Detta innebär att varje vårdnadshavare har rätt att vara hemma tre extra dagar per år med barn mellan 4 och 16 år. Ensamstående föräldrar har rätt att vara hemma totalt sex dagar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer