En stor del av regeringens höstbudget, omkring 40 procent, läggs på hushållen, menar Arturo Arques som arbetar som privatekonomi på Swedbank.

– I stort sett alla får någonting, sedan får inte alla lika mycket, säger han.

Satsning på sjuk- och aktivitetsersättning

Men det är några grupper som får ta större del av kakan: Personer som tar del av sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning, barnfamiljer och pensionärer.

– Pensionärer med garantipension och får mer i och med att bostadstillägget höjs och att de får en liten skattesänkning, säger SVT:s ekonomikommentator Kristina Lagerström i SVT:s sändning.

Det är enligt Arturo Arques viktigt att inte sluta med ekonomiska stimulanser alltför tidigt efter en kraftig ekonomisk nedgång, likt den vi sett under pandemin.

– Eftersom en stor del av ekonomin och tillväxten beror på den privata konsumtionen så vill man se till att stärka hushållens möjlighet att konsumera. Människor som lever på marginalen kommer i större utsträckningen att använda de här pengarna man får i plånboken, säger han.

Sätt att utjämna klyftor

Américo Fernández, privatekonomisk talesperson på SEB, menar att budgetsatsningarna även kan ses som ett försök att utjämna inkomstklyftor.

– Tillgångsvärdena, börsen och bostadsmarknaden, har gått som tåget under hela pandemin. Det har gynnat människor som är i arbete, äger sin bostad och har ett sparande på börsen.  Vissa grupper har halkat efter ekonomiskt och det är dem som man satsar på i den här budgeten, säger han.

Många märker ingenting

Regeringen vill även genomföra breda skattesänkningar som är riktade främst mot låg- och medelinkomsttagare med ett maxbelopp på 110 konor.

Men den stora majoriteten av svenskarna kommer dock inte att märka av någon stor skillnad i plånboken, tror Américo Fernández.

– De som lämnas utanför i den här budgeten är dem som förvärvsarbetar, men samtidigt har man satsat mycket på dem i tidigare budgetar, säger han.

Miljoner och miljarder – vad betyder egentligen budgetsatsningarna?