Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör statsvetarna om varför allt färre partiledare vill prata om sina ”röda linjer” inom politiken. Foto: SVT/Agenda

Partierna skyr de ”röda linjerna” – vill undvika svåra förhandlingar

Uppdaterad
Publicerad
Val 2022Valresultat

Valrörelsen är igång och i intervjuer utkrävs partiledarna på svar om hur deras partier kommer att agera efter valet. Men med förra valets regeringsbildningsprocess färskt i minnet tycks få vara beredda att avge alltför definitiva löften.

– Kanske är det ett uttryck för att man blev lite brända efter den exceptionella situationen 2018, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Röda linjer. Uttrycket brukar inom politiken användas för att beskriva en åsikt eller ställningstagande som en part inte är beredd att kompromissa kring. För Liberalerna har det bland annat handlat om i vilken utsträckning partiet kan samarbeta med Sverigedemokraterna, för Vänsterpartiet marknadshyror.

Att partier gör utspel kring vilka förslag de vill omvandla till konkret politik hör en valrörelse till, men har de blivit försiktigare med vad de lovar inför det här valet? Magdalena Andersson (S) har flera gånger sagt att hon inte vill dra upp röda linjer, bland annat i en intervju i Expressen i juli. Miljöpartiets Per Bolund uttryckte sig på ett liknande sätt i Ekots partiledarutfrågning.

Förhandlingar efter valet

Jan Teorell, statsvetare vid Stockholms universitet, tror att politikerna har dragit lärdom av de svåra förhandlingar som följde efter förra valet.

– Vilka som ska sitta i regeringen och vilken politik som den står bakom, det är frågor som kommer att behöva förhandlas efter valet. Och har man då bundit sig och sagt ”det här ska inte hända” i min regering, då kommer de förhandlingarna att bli ännu svårare.

För väljarna kan bristen på konkretion skapa tveksamheter kring vad partierna egentligen står för, säger Jenny Madestam, statsvetare vid Försvarshögskolan. Partierna tycks på det här sättet även ha vänt på den process som vanligtvis kännetecknar valrörelsen och dess efterspel.

Inte lika lång regeringsprocess

– Man tar ut situationen efter valet i förskott. Det vanliga är ju att man går till val på sina vallöften, som är tydliga och säger ”det här är det som vi brinner för, det här vill vi göra om vi vinner makten” och sedan, efteråt, sätter man sig ned vid bordet och diskuterar.

Den till synes ökade kompromissviljan skulle kunna borga för en något mindre komplicerad regeringsbildningsprocess efter valet. Båda statsvetarna verkar i alla fall överens om att det förmodligen inte kommer att bli en lika långdragen process som förra gången.

Men Jenny Madestam tror att frånvaron av de röda linjerna skulle kunna vara ett uttryck för en något trevande inledning av valrörelsens slutfas.

– Kanske kommer man inse ju längre tiden går att det krävs att man lyfter fram sina egna vallöften, för annars kommer väljarna att börja klia sig i huvudet och undra om det här har med regeringsmakten att göra, snarare än att man brinner för vissa frågor.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Val 2022

Mer i ämnet