Lobbyister är inget som politiker behöver skydda sig mot. De är snarare en hjälp, men det gäller att sålla i kontakterna, säger Camilla Nothhaft som forskar om relationen mellan politiker och lobbyister. Foto: Foto: TT/Rickard Kilström

”Den bästa lobbyisten får politikern att känna att de har initiativet”

Publicerad

Ökad transparens är bra – men alltför krångliga regler riskerar att mer lobbyism sker under ytan. Det säger säger lobbyexperten Camilla Nothhaft:
– I slutändan är det en fråga om moral.

I EU:s öppenhetsregister finns nästan 12 000 olika organisationer som på olika sätt arbetar mot politikerna för att uppmärksamma kunders och medlemmars intressen.

Registret är omfattande men inte heltäckande. Att delta är frivilligt och det är organisationerna själva som står för uppgifterna. Kontrollen av att de uppgifter som läggs in stämmer är liten.

Måste känna till spelet

Men framgångsrik lobbying är inte heller bara en fråga om pengar, utan om tajming och relationer, vilket kan vara svårt att mäta, säger Camilla Nothhaft på Lunds universitet som länge forskat i frågan.  

– Det gäller att känna till hur spelet går till. En del tycker att “vi gör så mycket” och “vi har så goda argument” men att de inte lyckas. Och då kanske de har brutit mot outtalade regler som politikerna tycker är viktiga.  

Den bästa lobbyisten är den som får politikerna att känna att de har initiativet, säger hon. 

– Om en politiker ringer en lobbyist som sitter på information de behöver, registreras ett sådant möte? Det är klart de inte behöver göra det, men det påverkar transparensen. 

Nothhaft menar att det inte finns någon politiker som kan jobba aktivt med alla frågor hela tiden, utan att en duktig lobbyist behöver studera institutionernas och politikernas kalendrar och vara ute i rätt tidpunkt – när de jobbar med lagförslagen. 

Hittar andra vägar till politikerna

EU:s öppenhetsregister har skärpts flera gånger, senast med krav på att lagstiftande nyckelaktörer i EU-parlamentet offentliggör sina möten.

Camilla Nothhaft tror dock att många och krångliga regler kommer att leda till att lobbyisterna hittar andra vägar att nå fram till politikerna. De fyller en viktig funktion för att hjälpa politiker att navigera kring olika intressen i ett krångligt byråkratiskt system.  

– Det är lätt att tro att lobbyister är något som EU-parlamentariker måste skydda sig mot. Så är det inte, men de måste sålla och ha regler för vad de tar emot och inte tar emot. Men till syvende och sist handlar det om politikernas moral.   

Transparens i EU

Visa

EU:s öppenhetsregister har funnits sedan 2011. Det är frivilligt att registrera sig, men under åren har det ställts allt fler krav på att vara registrerad för att få tillgång till EU:s politiker.  

Sedan 2014 måste alla organisationer som vill boka möten med kommissionärer och generaldirektörer på EU-kommissionen vara registrerade.  

Sedan 2016 måste företag och organisationer som vill ingå i expertgrupper vara registrerade. 

Sedan 2014 har antalet registrerade mer än trefaldigats.

För ministerrådet, där medlemsländernas regeringar träffas, finns inga tvingande regler gällande transparens.  

EU-kommissionen, EU-parlamentet och ministerrådet har sedan 2016 en pågående förhandling kring ett obligatoriskt register som ska gälla för alla tre institutionerna.

Öppenhetsregistret omfattar i dagsläget lite mer än 11 800 olika företag och organisationer. Av dessa är cirka 27 procent intresseorganisationer, ca 20 procent företag och cirka 20 procent branschorganisationer. Cirka 10 procent är advokat- och konsultbyråer, men de kan representera hundratals kunder.

Källa: Transparency Register

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

EU-valet 2019

Mer i ämnet