En luftvärnskanonvagn tar sig fram under övningen Cold Response 2014. Försvarsministern meddelade idag att luftvärnskanonvagnar ska användas på Gotland från och med 2018. Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten

Detta ska extrapengarna till försvaret gå till

Uppdaterad
Publicerad

S, MP, M, C och KD har kommit överens om att 500 miljoner kronor ska tillföras till det svenska försvaret redan i år. Pengarna ska både användas inom totalförsvaret och det militära försvaret. Bland annat så ska Gotland få ett starkare luftvärn.

Partierna i den så kallade försvarsgruppen – S, MP, M, C och KD – har träffat en ny överenskommelse om pengar till Försvarsmakten. Det handlar om 500 miljoner kronor som tillförs redan 2017 för att snabbt ge en effekt, berättade försvarsminister Peter Hultqvist (S) på en pressträff. Han gick inte in på de exakta summorna på grund av sekretess, men meddelade att pengarna ska satsas på dessa områden:

Kommunerna ska förbereda för krig

Kommunerna, landstingen och länsstyrelserna får mer pengar för att planera inför en situation där beredskap höjs i Sverige eller, i sista hand, om Sverige befinner sig i krig. Detta hör till en totalförsvarsplanering som börjar i år. 75 miljoner kronor läggs på det.

I december 2016 rapporterade SvD att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i ett officiellt brev uppmanat alla kommuner i Sverige att bli bättre rustade för att möta krigshot och andra krissituationer.

Beredskapskontroller inom Försvarsmakten

Försvarsmakten ska öka sin beredskap och tillgänglighet från och med 2017. Det handlar om it-åtgärder, beredskapskontroller och utökad incidentberedskap. Det vill säga att Sverige exempelvis ska vara redo att skicka upp stridsflyg och att Försvarsmakten kommer göra fler övningar där man testar hur förbanden klarar av en höjd beredskap.

Sedan några år tillbaka har Sverige höjt sin incidentberedskap, bland annat sedan påsken 2013 då ryska stridsflygplan övade nära Sverige. Nu väntas man alltså öka beredskapen ännu mer, redan i år. De senaste åren har Försvarsmakten genomfört fler beredskapskontroller än tidigare, bland annat på Gotland. Nu väntas det ske ännu fler sådana kontroller.

LÄS MER: Partier överens om nya försvarsanslagen

Stärkt luftvärn på Gotland

Stridsgruppen på Gotland ska få ett bättre skydd mot fientliga flygplan och helikoptrar, från och med 2018. Peter Hultqvist uppgav på pressträffen att luftvärnskanonvagnar ska placeras på Gotland.

Luftvärnskanonvagnar är en typ av stridsfordon som används för att skjuta ned stridsflygplan och helikoptrar.

MSB ska möta cyberhot

MSB får mer pengar för att stärka cybersäkerheten och att kunna bemöta informationsoperationer, från 2017. Informationsoperationer innebär till exempel att ett annat land sprider propaganda och rykten om Sverige på internet.

Statliga organisationer har ökat sina aktiviteter med it-angrepp i andra länder, enligt flera källor. FRA har tidigare i år gått ut med siffran 10.000 ”cyberaktiviteter” mot svenska mål från utländska stater varje månad.

Stärkt försvar mot cyberattacker

Mer pengar till Försvarsmakten för att öka motståndskraften mot cyberangrepp, från och med 2017.

Enligt Försvarets Radioanstalt, FRA, finns det i dag över 100 länder som utvecklar kunskap för att kunna göra avancerade it-angrepp mot andra stater eller utländska företag. Sverige angrips redan dagligen, enligt FRA.

Gunnar Karlson, chef för den militära underrättelsetjänsten MUST, har berättat för SVT att Sverige håller på att bygga cyberkommandon som kan anfalla andra länders datasytem.

LÄS MER: Analys: Löser akuta brister – men miljarder saknas

Övningar med mer personal

Mer pengar till övningar inom försvaret 2017. Det betyder inte att man kommer att göra fler övningar men man öppnar för att öva med fler personal i de övningar som redan planerats, berättade Peter Hultqvist.

Fordon till hemvärnet

Fler fordon till hemvärnet 2017.

Sprida ut svenska flygplan

Fler fordon för att Sverige ska kunna sprida ut sina flygplan runt om i landet, ifall det skulle behövas vid en konflikt. Detta påbörjas redan 2017.

På 80- och 90-talet hade Sverige så kallade krigsbaser runt om i landet så att svenska flygplan kunde spridas ut vid en konflikt, vilket skulle skydda flygplanen från att slås ut allihop vid en attack. I dag har Sverige inte samma system längre. 2016 tog riksdagen beslut om att Sverige skulle höja sin förmåga att kunna sprida ut sina Gripenplan.

Mer reservdelar

Mer reservdelar till exempelvis fordon och vapen ska köpas in under 2017. Försvarsmakten ska också öka underhållet av fordon och vapen som man redan har.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.