I ledningar och på soptippar finns metaller för miljardbelopp, skriver Sydsvenskan.
Joakim Krook är forskningsledare och docent på avdelningen för industriell miljöteknik vid Linköpings universitet. Hans forskargrupp arbetar med att ta reda på hur man kan ta tillvara metallerna.
-Det handlar dels om att titta på hur mycket det handlar om i metallvärden, dels om var i städerna de finns. Det är en förutsättning för att kunna plocka upp dem, säger han till TT.
Tusentals ton
Arbetslaget har tittat på tre svenska städer: Göteborg, Linköping och Norrköping. Och det är inga små summor det handlar om.
-I Norrköping är en fjärdedel av de system vi tittat på, om man ser till vikten, urkopplade och används inte längre. Det är 5.000 ton metaller bara i Norrköping, och Norrköping är en liten by i ett internationellt perspektiv.
Men staden är långt ifrån ensam.
-Alla städer har det här, det har varit så att man i princip inte plockat upp någonting. Allt har kopplats ur och lämnats kvar, säger Joakim Krook.
Krävs samordning
För att få lönsamhet krävs alternativ teknik, samordning eller att man plockar upp materialet i samband med stora ombyggnationer.
-Den ena gräver i gatan ena veckan och sedan kommer en annan och gräver tre veckor senare. Det krävs nog att kommunen har informationen centralt. Blir de informerade om en uppgrävning så skulle till exempel ett återvinningsföretag kunna plocka upp material samtidigt.
En stor del av metallerna finns även på landets soptippar.
-På Sveriges kommunala deponier finns 15 miljoner ton metaller. I dag återvinner vi men vi kastade mycket för bara några årtionden sedan. Där ligger vi i startgroparna för att planera utvinningsprojekt, säger Joakim Krook.