I september beslutade EU:s energiministrar om att införa ett vinsttak för elproducenter. Vinster över 180 euro per megawattimme ska ges till staten, för att sedan omfördelas till elkunderna. Men i Sverige får elbolagen behålla sina övervinster från vintern, något som DN var först med att berätta.
En infekterad debatt har blossat upp om den svenska regeringens hantering av vinsttaket. Sverige ska, som ett av de sista EU-länderna, ha den nya lagen på plats först i mars. Detta trots att lagen började gälla i EU redan den 1 december 2022.
”Rekord i ny skattelagstiftning”
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) menar att regeringen har tagit fram vinsttaket så fort det bara går. Att Sverige är bland de sista i EU säger hon beror på hur förordningen anpassas i svensk lag.
– I Sverige är detta skattelagstiftning, och om man har de glasögonen på sig så är fem månader kanske rekord i att ta fram ny skattelagstiftning, säger hon.
Oppositionen kritisk
Flera partier har reagerat starkt på att vinsttaket är på plats först i mars. Vänsterpartiet har KU-anmält ansvarig minister Ebba Busch (KD) och före detta finansminister Mikael Damberg (S) tycker att lagstiftningen prioriterats bort.
– Jag hade kunnat få igenom detta mycket tidigare, så att vi hade fått intäkter från delar av vintermånaderna in i systemet. Det tycker jag man borde ha prioriterat istället före annat i regeringskansliet, säger han.
En framtida lösning
Från oppositionens håll vill man se en långsiktig lösning på problemet med övervinster på elmarknaden. Mikael Damberg vill att att regeringen kartlägger var övervinsterna uppstår.
– Det kostar ju inte mer pengar att producera el i Sverige i dag än tidigare men vinsterna är ganska stora. Det finns stor risk att vi hamnar i samma situation nästa vinter också, säger han.
– Den här lagstiftningen finns på plats, så om situationen återuppstår finns lagen där, säger finansminister Elisabeth Svantesson.