Emma Frans: Risk att fler drabbas av pollenallergi

Uppdaterad
Publicerad

Kliande ögon, rinniga näsor och nysningar. Enligt forskaren Emma Frans drabbas allt fler av pollenallergi.

– Via blodprov eller pricktester kan man se att det har ökat i förekomst de senaste åren.

Pollenallergi drabbar många så här års och det tycks bli allt fler som lider av de typiska besvären.

– Man har gjort den typen av undersökningar där man dels frågar människor så att de själva får rapportera huruvida de upplever den här typen av problem, och där ser man en ökande trend. Men också mer objektiva mått har visat en liknande trend, säger Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi, i SVT:s Morgonstudion.

De senaste veckornas kyligare väder med regn och snö har haft en viss dämpande effekt, men i takt med att sol och värme tittar fram startar en period som är besvärlig och påfrestande för många pollenallergier.

– Det här tror man beror på olika faktorer. En faktor som ofta uppmärksammas är att vi har varmare somrar på grund av klimatförändringar, säger Emma Frans.

Flera orsaker

I dag är ungefär en av fyra vuxna svenskar allergiska mot pollen.

– Det är en mängd olika typer av faktorer som samspelar för att man utvecklar det här. Det handlar dels om genetiska faktorer, dels om saker som man exponeras för i sin barndom, säger Emma Frans.

Behandlingsmetoderna för att behandla pollenallergi är många. Antihistamintabletter är basbehandlingen, samtidigt som nässpray och ögondroppar ofta används vid lokala besvär.

– Något som man också forskar mycket på är allergivaccin. Det är en typ av immunterapi som kan innebära att man får mindre problem.

Granskar nya metoder

Behandlingsmetoden innebär att man under en längre tid exponerar kroppen för ämnet som man är allergisk mot, förklarar Emma Frans.

– Allergier handlar om att kroppens immunförsvar på något sätt överreagerar på ett ämne som egentligen inte är farligt för oss. Immunförsvarets uppgift är att skydda oss mot ämnen som kan göra oss sjuka, men det som händer här är att vi försvarar oss mot något som faktiskt inte är farligt.

Vaccinet ges via såväl injektioner som i tablettform. Framöver kan ytterligare ett tillvägagångsätt bli aktuellt.

– Det här är ett ämne som man forskar på just nu. Man har till exempel tittat på att man ska kunna injicera de här ämnena i lymfkörtlarna och på så sätt kunna klara av behandlingen på två månader, säger Emma Frans.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.