Jordens atmosfär innehåller gaser som låter solstrålning passera näst intill opåverkad ner till marken, medan de försvårar jordens egen strålning att leta sig ut mot rymden. Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för liv här på jorden. Utan den hade vår planet haft en medeltemperatur på cirka -18 grader istället för som nu runt 15. Alltså en skillnad på 33 grader.
De absolut mest betydelsefulla växthusgaserna är vattenånga följt av koldioxid och metan. Men de olika ämnena skiljer sig i uppförande och därmed i viktighet.
Mängden vattenånga som luften kan innehålla är till exempel starkt kopplad till temperatur. Ju varmare luft desto tjockare barriär av vattenånga som jordstrålningen ska ta sig igenom. När temperaturen sjunker tvättas vattenångan snabbt ur lufthavet genom regn eller snöfall.
Koldioxid dikterar villkoren
Koldioxid däremot är tämligen okänsligt för temperaturväxlingar och försvinner ur luften när den tas upp av marken, växtligheten och/eller i haven. Men det tar tid och efter ett par decennier är alltjämt två tredjedelar av den koldioxid som släpps ut kvar i atmosfären. Metan bryts genom olika processer ner till koldioxid och finns kvar i atmosfären i omkring åtta år.
Om vattenånga är den mest betydelsefulla gasen när det gäller den naturliga växthuseffekten är det koldioxid som i huvudsak dikterar villkoren för den så kallade förstärkta växthuseffekten.
Mer än vi kan göra oss av med
Innan människan började använda fossila bränslen som olja, kol och naturgas var halten koldioxid i atmosfären runt 0,28 promille (eller 280 miljondelar, ppm). Den industriella framgångssaga som genomgåtts sedan 1850-talet har fått mängden koldioxid i atmosfären att stiga till strax över 0,4 promille. Luften tar helt enkelt emot mer koldioxid än den hinner göra sig av med.
Jordens medeltemperatur har samtidigt stigit med cirka en grad, vilket oroar forskare eftersom mätningar som sträcker sig flera miljoner år tillbaka visar på ett samband mellan temperatur och koldioxid. Under varma perioder har halten koldioxid varit hög och under kalla har den varit lägre. Men det var troligen mer än tre miljoner år sedan halterna låg på samma nivå som i dag. En period då jorden var cirka tio grader varmare och med en flera meter högre havsnivå.