Foto: TT

Sverige har blivit mer än en grad varmare

Publicerad

Den globala uppvärmningen är här, och den är här för att stanna. Det konstaterar en svensk meteorolog- och klimatprofessor utifrån ny SVT-statistik som visar hur medeltemperaturen i landet ökat åren 1900-2017.

SMHI:s mätvärden visar en höjning från i snitt 3,1 grader under årtiondet 1900-09 till 4,3 grader under perioden 2010-17. Mer än en grad varmare på drygt hundra år. 

– Det är det väntade, säger Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. 

– Det är också intressant att den svenska kurvan ser ut som en skalad variant av den globala, och att man kan märka den ”arktiska förstärkningen” även inom Sveriges gränser. De nordliga breddgraderna värms mer än de sydliga.

Tagit fart senaste decennierna

Medeltemperaturen i landet per årtionde visar att de två senaste har varit de varmaste under mätperioden. Även 1930- och 40-talen var ovanligt varma, men sedan sjönk temperaturen igen ett par årtionden, innan uppvärmningen tog fart på allvar.

Så har medeltemperaturen utvecklat sig sedan år 1900 Foto: SVT Design

Enligt SVT:s statistik var perioden 2000-09 den varmaste, några tiondelar över den nuvarande. Men det här årtiondet är inte slut än. Tjernström påpekar att statistiken påverkas av att det ovanligt kalla året 2010 hör till det nuvarande årtiondet. Om 2010 istället hamnat under första årtiondet hade det här årtiondet sannolikt haft högst värden. 

Det är svårt att se global uppvärmning när vintern är kall och snörik, eller när midsommarafton är tre grader varm. Men det är väder, inte klimat: 

– Jag brukar säga att det är normalt att temperaturen är onormal. Vi kommer ihåg en eländigt kall midsommar, vi minns inte lika bra en som var jättevarm. Skillnaden mellan en vinter och nästa kommer alltid att vara större än den globala uppvärmningen under samma period. Man får titta på rätt sak, den långsiktiga trenden över större ytor, säger Michael Tjernström.

Vintrarna påverkas mer än somrarna

Varför har temperaturen stigit?

Tjernströms svar är bestämt: 

– Uppvärmningen drivs av fossila bränslen. Så länge vi förbränner dem kommer koldioxidhalten att öka. 

Och han säger att de naturliga variationer som kan spela en roll, solens fluktuationer till exempel, inte varit så starka under den tidsperiod det gäller. 

Så vad väntas uppvärmningen leda till? 

– Vintrarna kommer att påverkas mer än somrarna, vi får räkna med regnigare och mildare vintrar. Redan i dag syns att våren kommer tidigare och hösten varar längre, sammanlagt är det kanske en månads förändring sett över lång tid. 

– Vi får mer av extremnederbörd. Ändringarna är små från år till år, men den som ska investera i vägar eller infrastruktur på 30 års sikt bör ta med det här i bilden. Det har också pratats om stormar och våldsammare vindar, men där är det inte lika klart.

Lång tid innan kurvan börjar sjunka igen

Han tycker inte att vi gör tillräckligt för att förbereda oss, men vi befinner oss åtminstone i en uppvaknandefas säger han. Att bygga tätt inpå vatten, som nu sker på många ställen, tycker han är en dum idé med tanke på översvämningsrisker och stigande havsnivåer som också väntas. 

– Förr eller senare får man äta upp det. Men det kan också hända att den ekonomiska livslängden på de här husen gått ut när problemet blivit akut. 

Kan uppvärmningen stoppas, eller ska vi helt enkelt anpassa oss? 

– Vi måste göra bäggedera: Anpassa oss och ställa om för att få temperaturkurvan att plana ut. Koldioxid omsätts väldigt långsamt i atmosfären. Kurvan kommer inte att börja sjunka igen förrän om lång lång tid, kanske tusen år, säger Michael Tjernström.

Det här var en del av SVT:s valbevakning. Hur tycker du att politikerna ska hantera klimatfrågan? Mejla oss på vader@svt.se. Du kan också använda #dinröst i sociala medier. Vi kommer att ta dina tankar vidare till politikerna i vår valbevakning.

Så här tog vi fram statistiken

Visa

SVT har valt 36 av SMHI:s mätstationer runt landet och noterat data för temperaturer och nederbördsmängder. För temperaturerna anges medeltemperaturen för respektive mätstation och månad, ”Lufttemperatur, medel, månadsvärde”. 

För nederbörden anges total nederbördsmängd i millimeter per månad, för varje mätstation. 

Mätstationerna har valts utifrån mesta möjliga geografiska spridning över landet och utifrån hur långa tidsserier stationerna har, eftersom statistiken ska visa värden tillbaka till år 1900. För vissa stationer finns luckor i serierna, och då har istället den mest närliggande stationens värden använts. 

Statistiken påverkas också av vilka 36 mätstationer som ingår i urvalet. Ställen nära kusten, som Halmstad eller Ölands norra udde, får temperaturer som påverkats av havet. Andra områden, som Västerbotten, har mätvärden från stationer både i inlandet och vid kusten.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Val 2018 - Klimat

Mer i ämnet